Om

 

 

 




Hej! och Välkommen att läsa min blogg.

Jag skriver om mitt liv som förälder men även som människa och konstnär.

Sidor

Visar inlägg i kategorin måndagsserien

Tillbaka till bloggens startsida

Måndagsserien. Jämställt.

I världen: 66% av allt arbete som utförs, utförs av kvinnor. Av all lön som betalas ut får kvinnorna 10%. Av allt som ägs på jorden, äger kvinnor 1%.

Förra veckan var jag på en föreläsning av Jämställt om jämställt. Det kan ju vara lite svårt att vara jämställd och tänka så angående allt, och engagera sig i allt, men man kan ju vara medveten och göra sitt bästa! Och börja med sig själv. Det är ju ett stort område. Jag tycker att det är viktigt att behandla alla lika. I alla fall med samma respekt. Troligtvis gör jag inte det. Det slår mig ofta att jag själv inte jämställer mig med andra, utan lite mer under. Jag vet inte vad detta beror på, det bara är så. Det är inget som jag kan jobba bort. Ibland verkar det som att andra lider av det mer än vad jag själv gör. Jag lider inte.

Till exempel ska jag själv ha en "föreläsning" om några veckor. Jag har bett om att få kalla det "att jag berättar om mina erfarenheter", istället för föreläsning då jag inte känner mig som en föreläsare. Och trots att jag tror starkt och har arbetat länge med detta jag ska "föreläsa" om, så vet jag att det finns de i min nära krets som "kan" mycket mer om detta område än jag, och jag får för mig att jag skulle bli lite "mobbad" av dessa om jag berättade vad ska hålla "föredrag" om, därför är det bättre att jag "berättar om MINA erfarenheter". Det jag ska berätta om är mitt jobb. På Norrtälje museum i anknytning till deras HEN-utställning, inför lärare. 

I mitt förhållande med min man upplever jag ofta en sak från andra. Oftast med nya bekantskaper. Min man spelar i ett halvkänt rockband. Folk är alltid så förvånade, chockade och ibland provocerade över att jag inte kan något om rock, och framför allt KISS. Jag får höra -och du är ihop med T!?! Jag får aldrig höra tvärtom. Ingen frågar om han gillar Dolly Parton. Då undrar jag varför detta är så konstigt? Vi är ju inte samma person. Och är det för att han är man som hans intresse värdesätts mer eller sätter normen? Eller väger rock tyngre än Dolly? Eller blir han intressantare för att han spelar i detta halvkända band? Eller för att han är tio år äldre än jag? Eller för att han har ett coolare yrke än jag?

Vi har fått nya bekanta genom barnen. Dessa frågade mig ingen fråga om mig, mitt yrke, mina intressen. Bara om mannens, och han var inte ens med! Och jag kunde knappt svara på något. Jag får en känsla ibland av att folk tycker att jag har svansat efter mannen. Kanske lurat honom. Men det har jag inte. Det är såna fall han som har lurat mig. Första året så spelade vi lägereldssånger tillsammans. Jag sjöng högt och han spelade gitarr. Vi hade det så trevligt. Sedan kom det fram att han avskyr dessa lägereldssånger. 

Detta är ju självklart inte mannens fel. Och det handlar inte om hur jämställt vi har det i vår relation. Det är bara ett intressant iakttagande hur mycket olika uppmärksamhet olika personer får. Själv tycker jag att en av de största behållningarna på mitt jobb är att jag har så många olika typer av kollegor som jag respekterar och intresserar mig för lika mycket. Upplever jag i alla fall.

Och det är det vi lär barnen på jobbet. Allas lika värde, oavsett något! Och att alla får vara som de vill.

Därför har jag gjort en liten serie igen. Förra veckan var jag till Tanto med mina förskolebarn. En glad alkis satt på bänken med sina vänner och sken upp då han såg oss. -"Ha ett bra liv, ungar, fantastiskt!" Han ville ge några visdomsord men kom snabbt på att han inte följt dessa själv. "-Gör något intressant! Utbilda dig eller nåt!" "-eller sitt här och drick öl med mig..." Men mitt sympatiska barn var snabb med att visa uppskattning för alkisens intressanta liv. Det var fint. 

Sträckbänken.

Nu har jag använt min sträckbänk under ca en månad, fem minuter om dagen. Jag köpte en sprillans ny. Jag tänkte att lägga det på mitt skönhetskonto, där jag har flera års besparingar. Och då mannen köper gitarrer titt som tätt, så borde jag få unna mig något sånt här. 

Den är inte så skön som jag trodde. Jag är mycket åksjuk av mig, så då jag legat upp och ned ett tag så blir jag oerhört illamående då jag ska fälla upp mig igen. På instruktionsbilden så visas det att jag även kan hänga helt upp och ned. Det känns lite för kinky för mig.

Det värsta med den är att efter att jag har sträckt mig under fem minuter så kan jag inte gå raklång. Innan jag går upp på den så lutar min kropp framåt. 

Efteråt lutar kroppen bakåt och jag kan inte spänna upp spännet vid fötterna själv. Sedan tar det ca tio minuter innan jag ens kan sätta mig ned då jag lutar bak så mycket. Min sjukgymnast tycker inte att det verkar så positivt, men jag tänker att det är en process.

Eftersom sexåringen använder sträckbänken till klätterställningen, utan lov, så är det alltid lite nervöst att veta hur mycket den håller. Jag är i alla fall glad över att jag har den. Nu känner jag att jag gör allt för att slippa en ryggoperation.

Taggat med: 

Måndagsserien. Pappa på Humlegården.

Detta svarade nioåringen med glimten i ögat. Min pappa och mitt barn har en mycket skojig relation där de busar, låtsasslåss, och säger lustiga saker till varandra. Precis då jag fick min nioåring, för snart tio år sedan, så gick min pappa i pension så vi kunde hänga mycket tillsammans. Han passade min lilla bebis då jag provade kläder på stan och sen gick vi och åt lunch tillsammans. Då min bebis hade kolik gick min pappa ut och gick med vagnen mitt i natten. Då jag pluggade och mitt lilla barn var sjukt kom min pappa till skolan och hämtade mitt lilla barn som jag hade med mig. De har en extra nära relation, som gör att de kan skoja med varandra. Jag tror att mitt barn har ärvt en del av min fars egenskaper.

Vi åkte i går och hälsade på min pappa i Sigtuna. Vi hade mycket trevligt och spatserade runt. På lördagskvällen hade han lämnat rehabiliteringshemmet för att äta mat och dricka öl på Farbror Blå! Detta berättade de andra gästerna för mig. De var mycket imponerade. Så klart att pappa tog chansen! Han hade träffat en äldre herre (undrar hur gammal) från Tyskland som bjöd pappa på öl. Pappa hade låtsats att han var från Sigtuna och berättade hela dess historia!

Humlegården, där pappa vistas några veckor är mycket trevligt. Skulle gärna kunna ta in där ett slag! Pappa har fått en sjukdom som heter PSP, som har med balansen att göra. Nu måste han öva upp sig inför sin 75-årsdag den 11 juli. Jag vill passa på att bjuda in exakt alla till denna tillställning. Han firar genom att ha en vernissage med sina ca 600 målningar! Jag hoppas på trevlig musik och att jag kan ta mig en svängom med pappa! Utställningen och festen är i en stor hangar på militärområdet i Norrtälje. Välkomna! Det som inte är privat är till salu!


Taggat med: 

Måndagsserien; konservativ eller radikal?

Min mamma har lite bestämda idéer om saker. Det är alltid roligt att shoppa med henne. Denna gången på Ikea med dess ofantliga handduksutbud. ( såg nu att det är felstavat nedan).



 


 

 

 



Taggat med: 

, , ,

Måndagsserien. Legogalen.

  

Att vara på IKEA, tycker jag är kul. Nyligen drog jag dit familjen och jag tycker verkligen att deras prisvärda fika är toppen för en stor familj!

Nioåringen hade en förhoppning om att sticka in på en leksaksaffär för att köpa LEGO. Han har redan grymt mycket och det sist inköpta är inte ens färdigbyggt. Så vi sa nej. Det sista legobygget satt jag förra helgen och limmade ihop. Det tog mycket lång tid och sjukt frustrerande då jag byggde fel ett par gånger. Men nu håller det och det superlimmet var verkligen ett superlim så en legobit satt fast på mitt finger några timmar till jag drog bort en bit av fingret. ! Det hjälpte inte, nioåringen förpestade min IKEAvistelse genom att gå runt och vara sur och svära över hur tråkigt det är på IKEA. Tills han hittade något som han ville ha...



 


 

 


Taggat med: 

, , , , ,

Måndagsserien. Onda ögat.

 Min pappa är en trafikpolis och stirrar på folk som han upplever är ohyfsade. Typ alla.

Detta är lite svårförklarat så jag har provat på att göra en serie. Kanske måste man känna honom för att den ska bli extra kul. 




Taggat med: 

, , ,