Jag har träffat Hilkka Kokkarinen som tillsammans med sin man Olli halvårsvis bor i Gambia och resterande tid i Finland där de kommer från. De engagerar sig i olika frågor som rör den gambiska befolkningen. Till exempel genom olika skolsammanhang har Hilkka Kokkarinen kommit i kontakt med andra europeiska kvinnor från Holland, England och Sverige. Under sju års tid har de sex kvinnorna bildat en kvinnogrupp som diskuterar viktiga frågor de stött på i det gambiska samhället. Genom kontakt med olika familjer har de upplevt  vilka behov det kan finnas. 

Den första frågan de arbetade med var preventivmedel. Genom upplysning samt en stor namninsamling blev resultatet att många kvinnor fick gratis p-spruta. I och med det minskar antalet oönskade graviditeter. Då okunskapen var stor kring sexualfrågor blev en del män upprörda då de först förstod det som att de inte var möjligt att ha sex längre.

 

 

Hilkka Kokkarinen hjälper och umgås med många gambiska familjer och skulle vid ett tillfälle bada en tvåårig flicka. Hilkka Kokkarinen upptäckte snabbt att hela könet på det lilla barnet var bortskuret. Flickan var även igensydd. Hilkka Kokkarinen blev förfärad samt förbannad och skällde ut flickans föräldrar efter noter. 

Om Hilkka Kokkarinen blir osäker på någon gambisk ritual eller sedvänja studerar hon den finsköversatta koranen. Där står ingenting om könsstympning, på första sidan står det dock att "kvinnor ska lyda män"! säger hon upprört.


Tillsammans med kvinnogruppen besökte Hilkka Kokkarinen den dåvarande manliga presidenten Yahya Jamen. Hon menar att han säkert är gift med en kvinna från ett annat land då han själv inte vill vara gift med en könsstympad kvinna. Kvinnogruppen hade tidigare kontakt med presidenten angående skolfrågor som de drivit. Men denna gång hade de med sig 50 000 namnunderskrifter från personer från olika europeiska och afrikanska länder om att könsstympning måste förbjudas! Två år senare kom den nya lagen som förbjuder könsstympning i Gambia.

Hemma hos Hilkka Kokkarinen och Olli samtalar jag även med deras taxichaufför samt en annan man vars familj de stöttar på olika vis, exempelvis med barnens skolavgifter. Taxichauffören har två fruar och fyra barn. Han berättar att hans döttrar är könsstympade. Han ville inte att de skulle könsstympas , men den ena frun är från en stam där könsstympningstraditionen är så djupt rotad. Han menar att som man hade han inte något att säga till om i denna fråga. Nu är han lättad över att den nya lagen finns som förbjuder övergreppet. Nittio procent av det gambiska folket är muslimer, och det är muslimer som utövar könsstympningstraditionen, får jag höra. 

Jag vill veta mer om könsstympning och besöker Gamcotraps mottagning på sjukhusområdet i Serekunda. Organisationen grundades 1984 som följd av en konferens i Dakar där afrikanska kvinnor diskuterade sina rättigheter samt skadliga traditioner såsom könsstympning. Målet med organisationen Gamcotrap är att upplysa och informera män och kvinnor om de negativa effekterna på hälsan och att involvera dem i beslut kring sin kropp samt skydda barn och kvinnors rättigheter.

 

I ett konferensrum får jag tillfälle att möta VD Mary Small, medieansvarig Tijan Bojang och fältarbetaren Fatou B Bojang. Gamcotrap organisation ger rådgivning till befolkningen, de delar med sig av sin kunskap genom diskussioner om problemen som är sammankopplad med könsstympning. Gamcotrap informerar i skolor som i sin tur kan upplysa föräldrar hur skadligt ingreppet är. Det talas dock sällan om de psykiska trauman dessa ingrepp medför.


Könsstympning kan utföras på olika vis. Borttagning av klitorishuvan med delvis eller fullständig borttagning utav klitoris. Delvis eller fullständig borrtagning av de inre blygdläpparna. Delvis eller fullständig borttagning utav de inre och de yttre blygdläpparna inklusive sömnad. Sömnad med taggar, halm, tråd eller på andra sätt med avsikt att sammanföra skåran i blygdläpparna och skåran i underlivet samt införandet utav frätande substanser eller örter in i underlivet med avsikt att göra den trängre. Symboliska tillämpningar som omfattar att sticka och picka klitoris för att utvinna droppar utav blod.

Mary Small förklarar att det alltid är kvinnor som utför ingreppen och att det är ett ytterst prestigefyllt yrke med hög status. Det är ett yrke man ofta ärver från äldre kvinnlig släkting. 


Den 27 december 2015 fick den dåvarande presidenten Yahya Jamen igenom den nya lagen som förbjuder könsstympning. Många kvinnor förlorade då sina yrken som könsstympare. Gamcotrap har kunnat ge viss ekonomisk stöttning för att kvinnorna ska kunna starta upp någon annan typ av verksamhet i sin by som exempelvis bageri. 


Om övergreppet ändå begås trots den nya lagen blir alla inblandade i övergreppet straffade genom 3 års fängelse eller att böta 50 000 dalasi (10 000 kr) eller eventuellt både och.  Om könsstympning orsakar död blir det livstids fängelse för de inblandade.

 

Fatou B Bojang berättar om då hon var i fem-sex års åldern, det var på 80-talet. Tillsammans med sin mormor och andra släktingar, flickor i samma ålder som hon själv, åkte hon långt ut på landet. Fatou B Bojang hade roligt tillsammans med sin mormor, det var god stämning.  Mormorn lockade henne med godis och lekar, plötsligt fick Fatou B Bojang ögonbindel på sig och ett flertal obekanta kvinnor höll plötsligt fast henne och sedan  könsstympades hon. Under de två kommande månaderna var hon kvar på landet för återhämtning tillsammans med ca 200 andra flickor som varit utsatta för samma övergrepp. De fördrev tiden med att äta, sova och sjunga. Fatou B Bojang var länge väldigt arg på sin mormor och kände sig sviken.

 

Då mötet med Gamcotraps ledning är över får jag en rundvisning i den stora byggnaden av Fatou B Bojang. Här finns seminarierum samt bibliotek. För att få in en del intäkter hyrs även rum ut till turister. Rummen ser trevliga ut och där finns även ett litet badrum. Vi går vidare och informationstavlor, propaganda samt solblekta fotografier pryder väggarna.  

Även stora affischer med många kvinnoporträtt. Fatou berättar att det är de kvinnorna som lämnat kniven, alltså de som övergett sitt prestigefyllda arbete som könsstympare. Genom Gamcotraps upplysning har dessa kvinnor gått vidare och får en hedersplats på en bild. Försiktigt pekar Fatou B Bojang på ett porträtt, där är jag, säger hon. Hon är sig inte riktigt lik men jag ser att det är hon. 


Under fem år arbetade hon som könsstympare, det yrket som hon ärvde av sin mormor! På frågan om hur många flickor hon har könsstympat vill hon inte svara. Hon bara skrattar generat och vill snabbt gå vidare.

På en restaurang i Serekunda träffar jag en ung juriststuderande kvinna. Hon är mycket engagerad i kvinnor och barns rättigheter. Hon berättar att de diskuterar könsstympning på universitetet men det är i de privata sammanhangen de stora diskussionerna kommer igång ordentligt. Hon bekräftar den information som jag har fått via organisationen Gamcotrap, att könsstympningen har minskat men hon upplyser mig även om att denna djupt rotade tradition fortfarande genomförs trots den nya lagen som förbjuder könsstympning. För att komma undan lagen så förs flickorna till grannländer så som Senegal, där det fortfarande är lagligt med könsstympning. Hon menar ändå att könsstympning har minskat i Gambia, men att det är lång väg kvar innan det nya tankesättet och värderingarna har förankrats.