Om

 

 

 




Hej! och Välkommen att läsa min blogg.

Jag skriver om mitt liv som förälder men även som människa och konstnär.

Sidor

Visar inlägg från februari 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Studios. söndag Paris.

 

Första hela dagen på Disneyland. Området är uppdelat i två delar. En med mest karuseller och den andra som heter Studios har mest föreställningar. Men även vissa "karuseller". Som det läskiga huset där man åker fritt fall, och som alla i familjen var tillräckligt långa för att åka, 102 cm!! Vi tog fast passbiljett, vilket innebär att vi fick en tid då vi kunde komma tillbaka och ställa oss i en kortare kö, fast passkön. 

 

Vi passade på att åka lite annat. Vi åkte ett tåg runt för att kolla olika kulisser och bli lite rädda att en brinnande lastbil skulle åka på oss, men det gjorde den inte. Sedan ställde vi oss i en kö till en fallskärmskarusell. Då vi stått där en timme och insåg att det var lika långt kvar gick vi ur kön för att inte missa vår fast passbiljett till spökhotellet. 

Men det spelade ingen roll för den kön var ändå skitlång då det var något strul med biljetterna. Det var i alla fall väldigt kul att åka den. Det var som en hiss man gick in i med fritt fall. Det som var bra med de flesta köerna var att de var som en del av attraktionen. Det var mycket att titta på, bra miljöer som gjorde väntetiden lite bättre. 

Sen ville vi äta lite lätt. En skitäcklig korv kostade 80 spänn, utan pommes eller dricka! En billig måltid för oss blev ca 800 kronor. Jag vill snart glömma bort den delen av resan! Något som var kul för fyraåringen var att det här fanns Blixten mc Queenkaruseller. Hans syskon var lika glada för honom. 

Sedan var vi på några shower. Det var jättebra då dessa salar säkert slukade några tusen personer så man inte behövde stå i kö så länge. Vi såg lite Disneymagi med självlysande saker och annat trollbindande. Jag tycker att allt var mycket proffsigare och högre kvalité än vad jag hade trott. Jag var ju på Disneyland i LA för nio år sedan, men minns knappt något. 

Denna dag var det massa folk, vi tänkte att det var för att det var helg. Vädret var dåligt, det duggade hela tiden vilket vi inte förstod att det skulle fortsätta att göra resten sv resan. Vi tyckte att det var bra att vi var mycket inne just denna dag som visade sig vara den blåaste av alla. 

Vi gick på en Armageddonföreställning där vi var med som i en film. Vi var i en typ av rymdskeppsmiljö där det skakade och rykte och tjöt och sånt. Det skrämde skiten ur de små men andra verkade att uppskatta det hela. 

WOW! lördag Paris.


Nu kommer jag att berätta om den sex dagar långa semestern med min familj. En dag per blogginlägg. Vi åkte kommunalt till flygplatsen. Det var kul för barnen och vi bor nära tåget. Så det var smidigt och billigt tyckte vi. Det var första gången fyraåringen flög vilket var oerhört spännande. Barnen var "snälla" och förväntansfulla. Vi hade glömt bort att boka köttfri mat på flyget men det gjorde inget då det var lax. Hela resan bjöd på positiva överraskningar vilket var oerhört skönt! Då jag ofta upplever motgångar. 

Mannen bokade resan och han sa att vi skulle bo på ett lite sämre och billigare hotell längre bort från Disneyland. Det gjorde inget tyckte jag. Bara barnen skulle få ha det roligt tillsammans så kunde jag bita ihop. Då vi kom fram till hotellet blev jag chockad och nästan grät av lycka ty det var ett jättestort Blixten Mc Queenhotell! Tioåringen var besatt av denna trevliga bil då han var liten och nu är fyraåringen det! Jag blev så glad för mina barn då det enligt mannens beskrivning skulle vara ett skyffe i skogen. 

Vi anlände vid sjutiden på kvällen och eftersom det gick en buss var tionde minut från hotellet till Disneyland bestämde vi oss för att åka den fem minuter långa färden till området för att äta. Vi hade tydligen betalat för både ankomstdagen och avfärdsdagen... Vi gick till en Djungelrestaurang som vi blivit rekommenderade. Bara den hade räckt att besöka som attraktion. Den var verkligen mycket och dyr. Vi trodde att den var speciell men vi förstod snabbt att allt var mycket. Och dyrt. 

Vi trodde att vi skulle vara själva på Disneyland denna tid på året men det var sjukt mycket folk överallt hela tiden. Det var trevligt att vi inte var själva. Vi trodde att det var mycket folk då det var lördag och hoppades på en lugnare vecka!

Utanför restaurangen fanns en stor Legobutik. Tyvärr tyckte jag, och jippie tyckte tioåringen. Denna upplevelse färgade resten av hans resa. Barnen fick bygga och köpa varsin legofigur för att stilla sitt shoppingbegär en aning. Sedan gjordes det hoppsasteg mot det bedårande slottet som skulle bjuda på fyrverkeriföreställning. Det var en magisk känsla att gå i denna fantasivärld till ljudet av förtjusande klassisk musik och klassiska Disneymelodier.

 Vi hann att åka två attraktioner innan fyrverkeriet började. Vi hade tur att hela familjen fick åka dessa. Längdgränsen var 102 cm så det var endast två saker som inte fyraåringen fick delta i! Även asläskiga saker som vi i Sverige aldrig hade tillåtit tilläts här. Det var bara att hålla hårt i sina barn.

Fyrverkeriföreställningen var makalös. Jag var mäkta imponerad och vill hellre kalla det för en ljusshow. Jag hade låga förväntningar och trodde att det bara skulle vara några fyrverkerier men det var massa sagor som spelades mot slottet, som till exempel Ringaren från Notre Dame klättrade på slottet i takt till musik och Peter Pans skugga och andra fascinerande saker. Jag bar upp fyraåringen som sa WOW var femte sekund. Det var fint!

Äntligen Paris!

Hittills har inte HELA vår familj varit på utlandssemester tillsammans. Vi kände nu att det var läge, innan den äldsta blir för gammal så att hon inte vill vara med längre och att den yngsta är så pass stor så att det går bra.  Det är en liten nackdel med att ha barn i så spridda åldrar, det är svårt att hitta ett resmål som alla uppskattar. !5-åringen gillar inte att bada, så badsemester blev det inte. Inte att promenera i en stor stad heller. 

Det blev Paris! Jag har aldrig varit i Paris, men har alltid velat åka dit. Men nu är ju detta en barnresa och då blev det Disneyland Paris! 

På julaftonsmorgon fick barnen ett var sitt sådant här passfodral med en ledtråd i, flygplan, karusell, Musse och Eiffeltorn. Barnen blev mycket glada och speciellt fyraårigen som har längtat efter att få flyga! Tioåringen hade frågat hundra gånger vad han skulle få i julklapp och jag svarade att det var något stort, större än något de någonsin hade fått tidigare. På julafton berättade han att han var mycket nöjd över den stora presenten men att han hade trott att han skulle få en val. För han älskar valar och valar är ju jättestora. Han trodde att den skulle bo i havet med en sändare på och han skulle kunna följa den via datorn. Det får bli valsafari i framtiden...

Det är lågsäsong vilket gör att det är mindre folk och köer. Dock säkert lite tråkigare. Men det är det värt. Kanske är det billigare. Då tioåringen var knappt två år var vi till Disneyland i Los Angeles. Där var det så långa köer så efter två timmar i en kö så gav vi upp. Det kommer att bli långa promenader varje dag, jag tror inte att barnen kommer att bli utslitna för det, det kommer bara att göra oss alla gott. Hoppas jag! Vi har valt att bo på ett tråkigt och lite billigare hotell på området. Då jag frågade några andra barn om vad deras favorit på Disneyland var svarade de poolen på hotellet! Jag hade ju såna fall kunnat gå på Eriksdalsbadet istället, jag åker inte så långt bort för att bada i en pool. Nä, detta blir nog bra.

Orange is the new black...

Alltså, jag är uppväxt exakt bredvid Norrtäljefängelset. Jag lekte vid muren, innan det kom massa skyddsnät. Jag plockade alla smultron längs muren, pappa fångade alla fjärilar som satt på muren. Jag hejade och ropade på fångarna då de spelade fotboll. Jag tyckte att det lät så roligt. Jag gick upp på berget för att se in, men det gick inte riktigt. Jag hade många vänner i min ungdom som jobbade på fängelset, en del satt säkert inne. En gång kom en ung påverkad kvinna med trasiga jeans vinglande på gatan och grannarna hjälpte henne. Hon hade gått av bussen för att besöka en bekant i fängelset. Det där med fängelse har varit en naturlig del av min uppväxt. 

Då jag var med i Roslagens luciatåg så lussade vi där inne på fängelset. Det var spännande då jag hade varit på andra sidan hela mitt liv. Jag tror att vi gjorde tre olika tåg på fängelset. I en gympasal och det var lite extra kul då vi tidigare mest hade lussat på ålderdomshem för gamla människor. De var tysta förutom eventuella snyftningar. På fängelset fick vi jubel, stående ovationer. Några snyftade dock. Kanske de som tänkte på att de missade sina egna barns luciatåg… Sedan gick vi in i ett fristående hus där vi hade ca tio fångar som publik. Där snyftade eller grät halva luciatåget för omväxlings skull, vilket var tre personer. Denna publik var de skyddade fångarna som hade gjort diverse sexbrott. Denna information hade jag gärna sluppit då det enda jag tänkte på var vad de hade gjort för hemskheter. Det var liksom svårt att sjunga vackert och innerligt.

Jag förstår att detta flummande kanske kan uppröra någon och kanske upplevs jag naiv, men jag har många gånger under min uppväxt tänkt att det skulle vara lite skönt att vara i fängelse. Bara komma bort, ha begränsat med åtaganden, ha tid att rita eller skriva eller något annat. Dessa tankar har jag haft innan jag fick barn såklart. Jag har inte vetat vad jag ska göra för brott dock. Jag känner egentligen inte någon som har suttit i fängelse så dessa fantasier kommer troligtvis från att fängelset ändå har varit nära mig under min uppväxt, en naturlig del.

Under jullovet presenterade mannen en serie för mig. Jag har aldrig kollat i ett streck på en serie tidigare. Jag har dock läst på facebook om att många gör detta. Jag har undrat hur de har hunnit. Troligtvis har de haft små barn, barn varannan vecka, eller inga barn. Det funkar liksom inte att kolla på TV aktivt, samtidigt som man tar hand om massa barn. Men på jullovet gick detta. Vi var uppe till kl 2 varje natt och kollade på "Orange is the new black"!!! Fy fan vad jag älskar denna serie! Två säsonger såg vi och nu väntar jag ihjäl mig till nästa som kommer om ett halvår! Dock var tioåringen med under ca ett avsnitt varje kväll. Han kollade mest på sin ipad men ibland kollade han på serien. I varje avsnitt så visades lite lesbiskt sex, jag höll då för mitt lilla barns ögon, medan mannen tyckte att om tioåringen får se massa våld i Hobbit, och annat, så kan han väl få se lite kärlek också. 

Orange is the new black handlar om ett kvinnofängelse. Det jag upplever så spännande, förutom alla sexscener, är att det händer så sjukt mycket hela tiden, det är så spännande. Ungefär som "Skilda världar" som gick för länge sedan. Fast detta är dock mycket bättre. Jag gillar också att, förutom att det finns en huvudskådis, så blir alla karaktärer presenterade, man få se tillbakablickar om allas öden, varför de hamnade i finkan. Jag fick sympati för alla och gillar alla. Och, alla ser olika ut. Alla ser inte snygga ut, som annars är vanligt. Här ser alla helt olika ut, som i det verkliga livet. En del har jätteäckliga tänder och flottigt hår.

Detta har bidragit till att jag blir så sjukt intresserad, mer än tidigare, av olika människor runt omkring. Den lite tråkiga musen som smyger omkring och har olika ticks på Konsum, ycker jag är ascool och så fantiserar jag lite om dennes liv. Jag älskar verkligen denna serie och den gjorde att jag och mannen kom närmare under julen. Annars sitter vi bredvid varandra, med varsin dator eller gitarr. Nu följde vi samma grej med lika stort intresse. Jag vet dock inte vad mannen fastnade för...

Natur, videung-lyx, slalom. -Norrtälje!

Jag har sagt det förr och säger det igen! Jag älskar Norrtälje! Staden som har allt! Nära till två storstäder, hav sjöar, natur, kultur och en slalombacke. Och mina föräldrar. Jag har nu varit på långweekend där. Jag har hunnit med det mesta, till och med hämtat ut mitt pass. Det är så nära till Stockholm så efter halva weekenden så bytte jag barn, först var fyraåringen med, sedan tioåringen.

Vi åkte pulka på soptippen. Där jag bor finns ingen skog så detta är ju lite exotiskt för mina barn, spår i snön av djurtassar och bajs. Att gömma sig under granar och hoppa över små bäckar. Ett paradis tycker jag.

Min pappa följde jag och min bror till affären för att köpa ett par kilo gotter, så han hade det mysigt med sitt godis, ipad och katt.

Pappa köpte även 100 tulpaner till mor, det var ju Alla hjärtansdag. Mamma blev glad men skulle även ha uppskattat att sprida ut vänligheten under året.

Då tioåringen kom till Norrtälje med bussen hade han med sig tulpaner till mig från mannen. Det var gulligt! Jag blev överraskad. Jag firade alltså inte med mannen men massa andra trevliga typer. Tulpanerna pimpade jag med videung! Detta förtjusande gulleplutt som finns i skogen.

Jag hade lämnat en present till mannen hemma. En trädgårdstomte som jag har spraymålat med lite Kisstouch. Är osäker om han uppskattade den då han inte är något vidare exalterad över trädgårdstomtar. Men Kiss. Från min favoritaffär Tiger.

Min mamma brukar jobba lite för mycket i köket då vi hälsar på henne. Vi vill ju bara umgås. Det gjorde vi denna gång då vi köpte färdig smörgåstårta! Det var super, och ostbricka åt vi också, som förr i tiden. 

 
Sen lyssnade vi på Melodifestivalen och tog en groupie istället för selfie.

Tioåringen, brorsan och jag avslutade weekenden i Norrtälje med att åka slalom! Det är så lyxigt att det finns en backe där. 

Mina föräldrar kom dit och åt lunch med oss. Tioåringen vill flytta till Norrtälje, jag med...

Färgglatt barnrum.

Min fyraårings rum har blivit så fint, så jag vill gärna visa det. Det är inga dyra inredningsdetaljer utan hemmagjorda grejer, mycket färg, gammalt och nytt samt souvenirer.

  Bilden över är en förebild. Tioåringen hade rummet innan. Vi har lite ovanliga storlekar på rummen, därför flyttar jag runt ofta. Då vi flyttade in i huset så var det ett kök i rummet, sedan mitt sovrum, min ateljé, tioåringens rum och nu fyraåringens rum.

 Nattduksbordet är av en sockerlåda som fanns i huset. Väggar och gardiner är vita så det andra i rummet upplevs mer. Över sängen är en boklist med favoritböcker.

  Över var tioåringens rum, väggbokhyllan sitter kvar nu men den lägsta hyllan är kapad så att dockskåpet ska få plats.

Det stora lekskåpet fanns i källaren då vi flyttade hit. Vi har målat det och loppiskorgar i samma färg och fyllt skåpet med leksaker.

  Då tioåringen hade rummet gjorde vi ett Starwarsträd på väggen med legohyllor.

Dessa hyllor har även fyraåringen glädje av fast på annat vis.

Bokhyllan nedan fanns också i vårt hus men var lite sunkigt så jag har limmat på festliga papper för en trevligare upplevelse. 

 Över är förebild på tioåringens rum.

 Garderobsdörren har fått en stuvbit från min mormors gamla hem.

Sängen är bra med tre stora lådor som sväljer mycket leksaker. Det var det.

Helge 4 år!

 

Mitt lilla barn har blivit stort! Min lilla lilla bebis, som jag kallar bebis, men ska sluta kalla bebis. 4 år är han nu!

I går samlades hans far och morföräldrar hos oss, det är inte ofta alla lyckas att komma samtidigt, så vi dokumenterade det hela. Då den sista gästen kom, hans morbror, med Blixtenlego, sa Helge -Tack! precis vad jag önskat mig! Det var bra tycker jag, det verkade vara en härlig känsla för honom.

Han hade sitt första kompiskalas någonsin i söndags. Det pratas ju en del om alla hysteriskt dyra barnkalas, detta var ett halvbilligt barnkalas. Jag vill inte säga att det var skitbilligt, för det är inte rättvist. Men här kanske jag kan inspirera till ett festligt och relativt billigt. 

I somras köpte jag servetter, tallrikar och muggar på Polarn o Pyret-rea och sparade. De andra grejerna är köpta på Tiger, Rusta och ÖoB.

 

Jag brukar alltid sejfa och göra sjukt mycket gotter. Denna gång gjorde vi det som brukar gå åt. Bullar, chokladbollar och glass med massa tillbehör. Och hemmagjord saft.

Mitt barn har två favoriter, grönt och Blixten Mcqueen. Så klart han fick sina favoriter på kalaset. Grönt hår och jag gjorde ett grönt kakfat.

Av "resterna" från kompiskalaset gjorde jag en glasstårta till släktkalaset. Maränger och strutar som tinnar och torn. Grön grädde som gräs med blomströssel och rån som staket och mycket annat!

Istället för "knorren på grisen" gjorde vi "grejen på Blixten". 

På en magnettavla satte vi upp Blixten, laminerade in alla smådetaljer och satte på magnet. Jag limmade fast svart tyg på ett par glasögon så att barnen inte skulle se vart de skulle sätta ögonen och det där.

Vi hade disco och limbodans. Istället för att hålla upp en kvast som riskeras att tappar i barnens huvud, så använde vi min träningssnodd! Sjukt smidigt!

En kollega har gjort massa roliga lekäventyr till musik som vi satt på. Alla typer av genrer på musik som barnen berikas av och får göra olika rörelser till. Det var superbra! Vi hade även skatt jakt med bilder som ledde barnen hit och dit. Fyraåringen fick självklart bjuda vilka han ville. Han går på en avdelning med barn i alla åldrar. Jag hade inte förstått hur fint det kunde vara förrän nyligen. De blev som en liten familj och han ville prompt bjuda de som till och med slutat på förskolan och går i skolan. De kom gärna! 


Sisters of Balkan.

 

I fredags var en mycket trevlig kväll för mig. Jag var ute och svängde, en del får för sig att jag är ute hela tiden, men jag var inte ute en enda gång under år 2014. Men, detta var ett ytterst speciellt tillfälle. Vi åt på Sibiriens soppkök som var mycket gott, mysigt och personligt. Det var min Artypartykollega Tina Karlsson, och min favoritmålare Susanne Frister och en vän som jag inte har träffat sedan 1999! Vi gick tillsammans på en folkhögskola.

En superkonstnär, en av "sisters av Sättra",  som är cool på alla vis och jag har en dröm att få arbeta tillsammans med henne i framtiden.

Mina vänner, och jag, ville dansa så vi gick till Fasching för att lyssna på min brors Balkanband Superstar Orkestar, och det var perfekt! Vi hade så grymt kul och till en början ägde vi dansgolvet. Min ena vän är oerhört dansant och älskar Finlandsbåten och andra ställen, med sin glittrande top ryckte hon med sig de flesta.

I och för sig är denna musik ytterst medryckande i sig själv. Men det som är fint med mina vänner är att de gillar att dansa, det är inte parningsdans på gång, de bjuder upp alla och är glada och inspirerande. Själv skrattar jag mest på dansgolvet och bjuder på mitt vis att dansa.

Jag hade grymt kul och rekommenderar verkligen att uppleva detta Balkanband! 

Min sommarplan är att följa dem på balkamturné! Troligtvis har de inte samma plan.

Yes!😅🌴💨

Förra veckan skrev jag lite om min rygg och många vänliga hörde av sig. Jag vill bara tacka för det och meddela att det inte är så hemskt ändå. Men jag är glad att jag har tagit tag i detta problem, det är bara en slump. Doktorn för ett år sedan trodde ju inte att jag hade några problem alls, men sände mig ändå på röntgen som gav mig svar. Jag vill tipsa er som har ont i ryggen att sova på en luftmadrass.  Jag har just köpt en på Biltema och det har gjort obeskrivlig skillnad. Sängen har dock blivit jättehög och barnen trodde att jag köpt en lekställning. 

 Denna madrass gör att jag kan sova utan att ha ont då den är så mjuk. I vanliga sängen arbetar jag hela natten ( känns det som) för att hitta en bekväm ställning. Nu är det som att ligga på moln och det känns knappt något då jag hostar. 

Jag vill speciellt tacka er som gav era solskenshistorier av operationer. Detta har lett mig till ett beslut att till en början tacka ja till ischiasoperationen. Om erbjudandet står kvar. Trots att läkaren såg på röntgen att nerven var i kläm nekade jag smärtan men har nu bestämt mig för att bekänna. Det innebär ett par veckors rehabilitering istället för ett halvår! Hen nappade ju inte på mitt förslag om gratis bröstoperation. 

Igår kväll var jag på magnetröntgen igen. Med denna bild vill jag visa hur bra jag mår. Det var ett år sedan sist så jag mindes inte riktigt hur det skulle gå till. Jag hade bara en uppfattning om att andra upplevde detta obehagligt. Jag förtränger lätt sjukhusvistelser. 

Jag tyckte att detta var bättre än på Yasuragi. Det jobbiga var att röntgen låg vid akutmottagningen så jag fick se mycket hemskheter vilket var lite jobbigt. Jag fick ett nattlinne och sedan var det bara att lägga sig. Världens gulligaste person stoppade om mig med filtar och fixade med benen. Sedan fick jag hörlurar. Det var vinyl sa sköterskan, och varnade mig att allt inte var bra på denna kanal. Jag sköts in i tunneln och slöt mina ögon. Det blev varmt och det var nog som i en livmoder. Sedan kom det höga borrande ljudet. Eftersom jag skulle ligga stilla vågade jag inte säga till om att hen glömt sätta på ljudet i hörlurarna. Jag ville ju höra vinyl. Till slut bad jag om musik och det var kul då ljudet från röntgen ändrades, ibland i takt till musiken. För ljudet hördes starkt igenom. 

Till slut var denna sköna stund slut. En stund där inget krävdes av mig förutom att ligga still. Tack för det. 

15 år!

 

Det är ett vackert vinterlandskap. Varje morgon får jag ett gympapass då jag drar de yngsta barnen i pulka till förskolan och skolan. Barnen är lika glada varje dag, de försöker guppa lite, bromsa lite, putta på lite osv. Detta har jag gjort i 13 år! Det är vid såna här tillfällen jag ångrar lite att jag spridit ut åldrarna på barnen. Det tar liksom aldrig slut. Men det är ändå lika roligt, speciellt för barnen.

I går fyllde nämligen det äldsta barnet 15 år! (Jag lägger inte ut bilder på henne, det är jag som 15-åring på bilderna.) Hon kommer imorgon och då ska vi fira henne. I 13 år har jag känt henne. Världens bästa tjej! Det är en sådan speciell ålder, mellan att vara vuxen och barn. Det känns som igår då jag fyllde 15! Jag minns att jag hade släktmiddag med mormor, morfar, farmor, farfar och mina två bästisar hemma och pappa skålade och sa att jag nu var byxmyndig! Han förstod inte vad det betydde, han som är född på 30-talet trodde att jag nu fick byta ut kjolen  mot byxor. Jag skämdes ihjäl. Skämdes gjorde jag typ hela tiden i den åldern.

Det är en ålder där det händer mycket, man har många tankar. Jag älskade TVprogrammet Bullen och läsarbreven. Där fick man ta del av andras bekymmer, kanske känna igen sig. Jag kan aldrig föreställa mig hur det är att vara ung i dag med alla medier! Jag som själv är beroende av facebook osv. Unga matas av så mycket olika info och oinfo, hela tiden. Jag önskar att Bullen kunde finnas nu med.

Jag tittade på dessa bilder från då jag var 15 år tillsammans med tioåringen och vi skrattade åt bilderna då vi insåg att vissa av de kläder jag hade som 15-åring, för 20 år sedan, använder jag ibland dagligen fortfarande. Träörhängena med föreställande fåglar hade jag på skolfotot i nian. Jag trodde faktiskt att jag sminkade mig lite på den tiden, men det gjorde jag visst inte. Mina Dr Martens, som jag har på scoutbilden, ullkoftan och skidbyxorna är andra saker som jag fortfarande använder, och det går bra!

Mitt bonusbarn har jag gett en upplevelse att vi tillsammans ska gå på "Kör för alla" med Caroline af Ugglas. Jag tror att det är perfekt på alla vis. Hon sjunger fantastiskt, men vill inte riktigt sjunga för andra, men älskar att sjunga så detta blir kul för henne, och trevligt för mig att hänga med henne. Jag har även målat en tavla. 

Hon har lite clownfobi, det kan verka taskigt att ge henne en clown, så om hon inte vill ha den så behöver hon inte. Det är en parafras på ett fotografi från en serie som jag tog på henne och hennes pappa för snart 13 år sedan. Tänkte att hon kanske kan se bortom ytan. Fast själen ser lite sorglig ut. 

Äldre inlägg