Om

 

 

 




Hej! och Välkommen att läsa min blogg.

Jag skriver om mitt liv som förälder men även som människa och konstnär.

Sidor

Visar inlägg från september 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Gruppen och herrarna.

Här om dagen väcktes jag med pompa och ståt. Mannen sjöng och gav mig en present. Barnflickan gjorde frukost och ställde flaggan vid min plats. Under de veckorna som hon har bott här så har det varit födelsedagar var och varannan dag. Men, det var inte min födelsedag, mannen ville ge mig en present i förskott. En ny dator. Den andra var sex år gammal och fungerade utmärkt. Men denna är lite skönare, ändå.

 

Men, med tanke på min födelsedagspresent till mannen för en vecka sedan, så känns denna väldigt stor! Jag bjöd mannen på en dejt. Vi började med fotvård bredvid mitt jobb. Det var trevligt eftersom vi satt bredvid varandra och kunde socialisera oss. Nyligen såg jag ett program om vuxenbebisar med blöja. Detta var något liknande. Lämna över sig själv i någon annans händer och bara släppa allt. Där satt jag som en vuxenbebis då det började knacka på fönsterrutan. Det var bara alla kollegor och barn på jobbet som glodde på oss.

Efter detta bjöd jag på Tacobar! Bara för att det går snabbt och vi skulle vidare till en teater. Och, för då vi var nykära, 11 år sedan, åt vi mycket på Tacobar, så till slut kallade vi det för rester. Innan teatern klämde vi en Ben & Jerryglass. Allt detta i Gamla Stan. Det var en äldre kvinna som sålde glass. Hon var ascool och ville att vi skulle älska alla glassmaker. Så om vi tvekade över någon smak, fick vi en sked med smakprov. Hon ville ha mycket nöjda kunder, och hon fick mycket nöjda kunder.

Till slut kom vi fram till föreställningen på Södra Teatern! Det enda jag visste om föreställningen var att den fått viss inspiration från en av mannens bästisar Peter Erikssons bok, På Yfronten intet nytt. Gruppen och Herrarna heter själva gruppen. Därför valde jag denna föreställning. Det var på sin höjd en man per rad i salongen. Resten var feminister eller/och flator. Vilket var trevligt, men eftersom det var mannens gåva från mig blev det lite fel. 

Det blev fel eftersom det på minde om då jag var på stand up med jobbet och lyssnade på kvinnoskämt. Fast nu fick mannen lyssna på mansskämt och fakta om hur hemska män är. Dessutom satt vi bredvid en kvinna som gapskrattade åt allt! högst i hela salongen dessutom. Med respekt mot mannen ville jag inte garva på samma nivå. Gruppen och herrarna var oerhört skickliga och roliga. De hade hur mycket text som helst att memorera samtidigt en koreografi. Mannen tyckte att en del var roligt och stämde. Men detta var nog mest för kvinnor. Men vi hade en mysig kväll ändå.

Dödsskjutning en bit bort!

Jag fick en ny bur av en granne till nioåringens hamster. Så jag la ut den gamla på en säljsida. Detta läste en vän och trodde att hamstern var död eftersom jag sålde buren. Hon berättade för sina barn att hamstern var död, och barnen grät. Men nu vet dem att den lever och har lånat den lille i ca två veckor! Det är superbra, för alla. Inte minst den stackars bortglömda hamstern. Det rekommenderar jag alla som inte är säkra om de vill/klarar av att ha ett djur på heltid. Detta kanske inte alla djur mår bra av, skulle jag tro, men jag är säker på att hamstern mådde bra! Och det gjorde nioåringen också då han lider av dåligt samvete över sin hamster som han inte orkar ta hand om annars.

Men nioåringen kan mycket annat, tex hade han en läsläxa med olika karaktärer som han skulle repetera, för att sedan spela upp mot klasskompisarna i skolan. Han var superbra då han läste för mig. Jag har alltid tyckt att han skulle passa som skådis. Han är modig också. Och kräsen... Vi pratade om vad en barnskådis kan göra, som tex att vara med i Julkalendern. Men, han vill bara bli skådis om de bygger upp en exakt likadan Sagan om ringen värld, fast en liten, som han kan vara barnskådis i. Jag tror att han har känslan men inte rätta viljan. Troligtvis räcker det att leka med Sagan om ringenlego.

Sagan om ringen är det som gäller. Då han var yngre var det dinosaurier. På ett föräldramöte, nyligen, så berättade läraren om hur pojkar älskar dinosaurier och jobbar så ihärdigt på historielektionerna. Om hon hade fört en sån statistik över vem som gillar dinosaurier mest, tycker jag att hon skulle kunna ha hållit det för sig själv. Jag som hade en pojkdinosaurienörd, tyckte ju att det lät trevligt med all entusiasm angående dinoprojekt, men jag hade även en minst lika hängiven dinodotter! 

Här ser man nioåringens klassrum. I förgrunden ser man massa blommor och ljus. För några veckor sedan sköts en 20-åring ihjäl där, endast några timmar efter att dottern hade gått hem från Gårn, bredvid, själv. Det får hon inte göra mer. Min lilla lugna idyll?!... I dag har nioåringen åkt på scouthajk, och jag är faktiskt lite orolig. Man vet aldrig vad som kan hända. Men, troligtvis har han det superbra!

Dränering. Bör sägas med täppt näsa.

Sedan vi flyttade till detta renoveringsobjekt så har mannen haft vilda fantasier om dränering. Känns som att jag har levt under hot och ångest. Dessutom låter dränering äckligt! Men, nu är det igång! Och det är bara att förlika sig. 

Dräneringen innebär att en av våra tre huvudingångar ryker och att hela balkongen ryker. Vilket har medfört ett otroligt stort förarbete. 

Det som är tråkigt med vår nya och fräscha trädgård är att jag är hundra på att mannen kommer att förbjuda mig att pynta den med personliga grejer.
Trädgårdslandet fick vi skrota, men då kom en positiv överraskning. Jag hade tydligen planterat potatis! Och bakom lekstugan fanns det plommon! Och i det utdöda äppelträdet fanns ett enda äpple. Och det var det.

Eftersom jag har vetat av detta med dräneringen hela tiden så har vi inte planterat något. Så på det viset så ser jag fram emot nästa år, då jag kan börja fixa i trädgården!

Men, det jobbigaste utav allt är att hela fasaden ryker om ett halvår. Jag älskar verkligen färgen och karaktären på huset. Nu kommer det bli andra bullar. Ska bara vinna lite stålar först...

Sensuell chocolat.

Jag har kanske hundra kokböcker, och använder en, högstadiets hemkunskapsbok. Allt annat googlar jag eller gör efter behag. Men, nu har jag fått en ny. Världens bästa kladdkakor.  Och jag älskar kladdkaka, så boken ligger ju bra till vilket fall. Men denna bok av Anette Rosvall och Emma Hamberg, det är något helt speciellt med dess fantastiska formgivning. Det är som en pysselbok som redan är ifylld. Eller inte. Författarna har gett den en mycket personlig touch med det sensuella och icketråkiga beskrivningarna av recepten. Det känns som att författarna talar direkt till en. Fantastiska bilder och framförallt, fantastiska recept!

Hos mig bor det en barnflicka/hjälpreda i veckorna, inte på helgerna. I fredags hade hon bakat de två första recepten åt mig! En med kaffe och en med vit choklad! Jag vet, det är superlyxigt! Men jag behöver lite lyx. Det roliga var att hon läste upp de sensuella recepten med en oerhört sensuell röst. #bonus. Så jag vill nu tipsa inför denna fredag om världens bästa fredagsmys! Tyvärr är inte min kladdkakebild lika förtjusande som de i böckerna, trots att jag slängde fram gamla koppar och skit. 

Efter en sådan här kladdkakefrossa får jag behov av att röra på mig. Som inspiration läser jag Charlotta Lithmans nya bok Jag börjar på måndag, formgiven av Lotta Kuhlhorn.

och Hillevi Wahls, Experimentet. Och då mår jag lite bättre och kan fantisera om nästa fredagsmys!

Söderböna i hijab.

Jag gillar mitt jobb på grund av många anledningar. En är att jag får skapa- allt möjligt, en är att det ligger i Gamla Stan (det där med att jag älskar barn osv, orkar jag inte gå in på) och en mycket viktig detalj är att jag har många kollegor. Alla är så trevliga och spännande så jag skulle kunna gifta mig med hela bunten. Alla är så olika, men ändå lika. Faktiskt. Det är så berikande. Jag blir glad varje dag, och längtar redan till nästa planeringsdag, om ett år, så jag kan hänga lite med dem.

För ett tag sedan då jag packade en utflyktsryggsäck, låg det en Metro på bordet. Där var en kvinna med slöja. Diskussionerna kring hijab gick heta även på Facebook där många visade sin sympati genom att bära en själv.  Just då jag sneglade på tidningen, så kommer en kollega in, och jag såg en likhet mellan henne och kvinnan i Metro. En likhet jag annars aldrig tänker på. Förutom vid första mötet, snart ett år sedan. Min kollega bär ju slöja! Så jag skyndade, by the way, att fråga henne hur man uttalar hijab. Hon svarade, by the way, schiijjjabb, och lade till att hon säger slöja istället, och att hon inte är insatt i debatten som utlöstes av den uppmärksammade händelsen i Farsta.

Under mina år som lärare och på förskola, har jag mött många med slöja, föräldrar, elever och personal. Och återigen så är det en av privilegierna, enligt mig, att få möta många, och olika människor, på alla vis. Jag har förstått att denna slöja är mer främmande i vissa miljöer.

Min roliga, snabba, positiva och trevliga kollega, som jag jobbar nära, bär slöja. Självklart så kan man ha vilka egenskaper som helst då man bär slöja, jag vill bara förtydliga, att hon är som vilken person som helst i mina ögon. En rast visade hon festliga bilder från ett storslaget bröllop. Hon var den enda som hade slöja. Ingen i hennes familj bär det. Hon hade inte det då hon var ung heller. Hon började att bära slöja då hon kom till Sverige. Hennes systrar bär det inte. 

I sitt hem, med sin familj, så är hon utan. En vacker dag ska jag fråga henne, by the way, varför?

Slitna eccoskor efter två veckor.

För några veckor sedan behövde min femåring nya skor. Jag har ju alltid köpa skor från Skopunkten, ta tre och betala för 2. Alltså tre par skor för under 400 spänn. Superbra för en familj med massa ungar. Men, dessa skor slits snabbt så det är inga skor barnen ärver av varandra. De slängs.

Jag såg nu att Ecco hade REA. Så jag köpte de första barneccoskorna för 300 kr (ord 600 kr). Jag kände mig faktiskt lite lyckligare och lyxigare. Som en bättre mamma, vilket är helt sjukt!


Och två veckor senare var även dessa eccoskor helt slitna, samma kvalité som på Skopunkten! En bit borta av det vita där fram och även på spännet!? Självklart gick jag för att klaga, men förgäves. De var gjorda av konstmaterial, alltså samma som ett par billiga skor. Så nu går jag tillbaka till Skopunkten!

Only for baby.


För ett tag sedan var min förtjusande vän här och bad mig prova en produkt som hennes man med vän har patent på! Och jag säger bara, bakom varje framgångsrik man en oerhört fantastisk kvinna! Så fantastisk att hon aldrig fick gå hem!

Produkten är inte papiljotter, utan flasksil! Only for baby.

Så nu har jag testat Only for baby ett tag, och det hade räckt med att prova den en gång för att förstå att den är genialisk! Och jag är glad att jag hinner att ha den ett tag innan tvååringen slutar med välling. Tvååringen har varit så kräsen, att om det kommer en enda lite klump i vällingen, så säger han -äckligt, och jag måste hälla bort. Men nu är han jättenöjd och den är så enkel att använda! Önskar alla flaskätare denna drömpryl!

Den finns hittills till dessa i två modeller men kommer även finnas i fler. Beräknas vara på marknaden i september. Håll koll genom deras hemsida www.o4b.se.

Har du sett ett lyckligare barn?

Kon Leia.

I helgen var jag med de två yngsta till Norrtälje för att se på korna och skogen. Vi gillar denna exotik mycket.

Två av mina barn ska ju bli bönder så detta att få hänga med en riktig bonde är bättre än allt lego i hela världen!

 

Denna kalv fick mitt barn döpa! Leia! Storebrorsan blev oerhört avundsjuk.

Fler katter än kor fanns där på bondgården.

"Riktig" mjölk i kaffet.

Grodhästen.

Lyx med natur!!!!!! Synd att det inte fanns svamp! Alla lägger ju ut svamp på Facebook ?!

Jag är även lycklig över att mina föräldrar berömde mig! Pappa är en mycket ärlig man och har tidigare tyckt att jag sjunger fult, detta har dock inte hindrat mig. Jag sjöng opera och pappa tyckte att jag var bra, på riktigt!!! Det var kul. Angående mamma, så fort jag köper kläder (för det mesta ärver jag hennes skit som hon inte vill ha) frågar hon om jag kan något om kvaliteé. Detta frågar hon eftersom hon vet att jag inte kan något om det. Varje gång svarar jag att jag inte vet, jag köper bara det som sitter snyggt på kroppen. Men denna gång hade jag likadan klänning som morsan! Hon blev stolt, jag med. Jag som trodde att min nya snygga klänning var en ungdomsklänning...

Förnedringsteater. Ren och skär 6-ism.

Jag skriver ju ibland om hur jag älskar Teater brunnsgatan 4. För några månader sedan var jag och min bror på dess sommarfest. Jag talade mycket med en självgod farbror som bland annat berättade om sina superdyra föredrag om hur en blir en utmärkt och humoristisk föredragare. Han skulle även vara med i en föreställning på teatern nu i höst, som självklart jag och min bror ville se.

Så, i torsdags var vi på teatern för att se Ren och skär sexism. Spänningen var stor, och jag spetsade mina öron eftersom den framgångsrika komikern, var föreställningens confrencier. Tydligen så hade den komiska farbrorn glömt bort mötet med mig och min bror, han hade nog ögonen mest på den snygga bruden vid vårt bord. (vilken jag ägde scenen med vid detta tillfälle) Så efter att han hade välkomnat åskådarna, sa han att vi skulle tvittra, facebooka och blogga om Ren och skär sexism, vilket jag så gärna gör nu.

Jag och min bror hade placerat oss längst fram så att jag skulle kunna ta bra bilder för att lägga upp här. Det jag inte tänkte på då var att lamporna lyste upp på oss. Så farbrorn gav sig på mig på en gång och sa att jag såg så sur ut (koncentrerad), jag såg ut som en ensamstående i Skarpnäck osv. Jag bekräftade allt han sa eftersom jag inte ville käfta tillbaka. Förstod att han bara var nervös och oerfaren. Han ville att vi skulle le och aplådera, vilket är svårt att göra efter att en har blivit kränkt, speciellt då jag var så positivt inställd från början.

Sedan kom en lite mer professionell skådis ut, Anna-Lena Efverman, som också gav sig på mig och brorsan, men med glimten i ögat. Hon frågade om jag var gravid, och om min bror var min lillebror. Två av de vanligaste frågorna som jag får av folk jag inte känner. Vi fick gå upp på scen för att göra knipövningar vilket jag gjorde med ett STORT leende. Brorsan fick vara kvar för att klä ut sig till en stor snippa. Jag säger bara, de som tror att de kan chocka eller förlöjliga oss, har valt fel.

Föreställningen avslutades med att min favoritMartina sjöng. Då kände jag mig trygg. 


Skyhöga trosor.

Många har ett stort intresse kring sitt ansikte och lägger ut pengar på diverse produkter. Jag har ett stort intresse kring min buk, som min mamma helst inte vill att jag ska tala om. Då tänker jag att jag skulle kunna lägga ut pengar på magprodukter istället för ansiktsprodukter. Så här om dagen slank jag in under min rast, på underklädesaffären i Gamla Stan. Den förtjusande expediten visade mig diverse utstyrslar för en plattare mage. 

Jag hittade ett par gigantiska trosor för 400 spänn, som sträckte sig ända till bysten. Dessa ville jag ha, och jag förklarade för expediten att jag kommer att bära dem som Stålmannen, utanpå resten av kläderna, ty, det går ju inte att tvätta ett par så dyra trosor efter en gång! Nej, dessa ska aldrig tvättas, dessa ska bäras av mig. Den enda nackdelen är att de tar otroligt lång tid att ta av och på sig. Då jag gick ut från den exklusiva shoppen, såg jag en 7 eleven, där jag och min platta mage unnade oss en chokladbit som kompensation. 

Livet lekte. Tills jag hade gått några steg till och gick förbi en tiggare som varken hade skyhöga trosor eller choklad. Jag började må illa av dåligt samvete. Eller var det chokladen, eller de tajta trosorna. Allt är relativt. Varför bry sig om en mage, som barnen tycker är skön, då det finns viktigare saker att bry sig om. Skäms på mig!

För övrigt så samlade trosorna hela kroppens fett, tryckte ihop det till en koncentrerad boll, på magen! Men baken ser snygg ut.


Äldre inlägg