Om

 

 

 




Hej! och Välkommen att läsa min blogg.

Jag skriver om mitt liv som förälder men även som människa och konstnär.

Sidor

Visar inlägg från april 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Den största kakan.

Jag hade en sån otroligt trevlig lördagkväll. Den började med en runda på Söder med brorsan och avslutades med 40-års fest i förorten. Då vi spatserade halvspontant på Söders höjder kände jag mig så fri och tänkte att det måste vara så här, att ha sina barn på halvtid. Då kan man både äta kakan och ha kvar den liksom, MEN jag har den största kakan  hela tiden och det älskar jag!

Vi började i världens bästa blomsterbutik där min brorsas balkanband Superstar Orkestar spelar utanför i maj varje år, kanske att det blir den 18 maj i år. Jag och brorsan får alltid smaka lite inhemsk dricka bakom disken där. Engelbrechts blommor har gjort blomsterarrangemang till ytterst många kändisar och till programmet Idol. Denna bukett var ämnad för en illustratör, vars vernissage vi tågade mot.

Då vi kom fram förstod jag att det var en av mina favoritbarnboksillustratörer som vi skulle besöka. Gunna Grähs!!! De mest fantastiska berättelser om tidningsbud som blir inbjudna till gamla damer på en trevlig pratstund osv. Och vilken fantastisk karaktär hon själv är! Vernissagen var på Bröd och salt och de bjöd på de bästa snittarna med prisbelönt tapenade. Ett jättemysigt ställe som jag gärna går tillbaka till snart igen. 

Sen åt vi middag på min favvorestaurang Aya Sofya, med massa vegetariska röror och halloumi. Och vin! Så redan där hade jag druckit en stark balkansup, vernissagevin och vin till maten. Sen åkte jag på 40-års fest och drack välkomstdrink, och jag var på topp! Drack sen vatten, endast. Då alla andra var på topp i humöret så hade jag liksom kommit ur partyhumöret och var hemma innan kl ett. Men mycket dans och en oerhört lyckad kväll blev det!

Jag gick och la mig utan klocka eller mobil och försökte sova aslänge. Kl 9 gick jag upp och var så utvilad. Jag åt frukost själv!!! Lyssnade på Beatles och åt ägg och tog det lugnt. Jag satte mig på en annan plats vid matbordet och allt kändes så annorlunda. Jag ser mer harmonisk ut tycker jag, men trött. Mannen som jag skickade på hajk med åttaåringen verkade inte vara riktigt lika nöjd... Men man kan inte få allt här i världen.

Make over.

Jag har länge velat åka på scouthajk, och idag var det dags att följa med åttaåringen på en övernattning. Men mannen fick åka istället, ty han har klagat på att det var så jobbigt och tråkigt att bara sitta still i en turnébuss under två veckor i Italien, Österrike, Frankrike och Tyskland. Så nu lite frisk luft och umgås med åttaåringen istället! Lyckliga pappa! Själv ska jag på 40 års fest ikväll (och jag var på AW igår = vilken festprisse) och drar mig som vanligt för att klä upp mig. 

En iakttagelse som jag har gjort är att om jag sätter en tofs på skallen riktigt hårt, så blir det som en ansiktslyftning. Det blir faktiskt otrolig skillnad, trots att man inte riktigt ser det på bilderna. Pannan blir plattare, ögonbrynen får snyggare form och ögonen ser mycket piggare ut!

 

En annan som har fått en make over är min kitchiga hund. Den gjorde jag för många år sedan i en skulpturkurs där vi skulle göra en modell till en offentlig skulptur. Jag var så rädd för alla hundar som sprang lösa på Gärdet så jag ville göra en hund utan bakben, som bar snäll och som man kunde ta skydd och leka kring.

Nu har jag vuxit från för mycket prål, hoppas jag, så jag smackade in den med gips och hunden ser oerhört lyxig ut, tycker jag! Ibland tänker jag att jag inte vill göra om eller slänga gamla grejer, men om man ändå inte använder dem så är det ju bättre med lite piff.   


Skamhället.

I dag är jag frisk och har varit på jobbet. Mina barn blev också "sjuka" då jag var sjuk, så ena dagen hade jag hemma åttaåringen och andra dagen två och fyraåringen. De hade ont i magen, benen och huvudet. Själv så blev jag förkyld av en behandling som jag fick, huvudharmoni. Men, det var det nästan värt. Det var så mysigt. Massören höll om mig hela vägen från väntrummet och bäddade sen in mig i ett stort värmetäcke och pratade så snällt och masserade mitt huvud. Kan tänka mig att det är så här ompysslade besökarna på det där vuxenBB som jag har hört talas om, där man erbjuds blöja och bli ammad. Detta var nog en lightvariant.

Med åttaåringen försökte jag att pyssla. Han var måttligt road. Tyvärr. Då jag var på Yasuragi kunde man köpa tändsticksaskar för 40 kr st med lite fint papper på. Så vi gjorde såna själva som jag lockade honom med att vi kunde sälja, men det trodde han inte riktigt på.

Det är desto svårare att ha hemma de yngsta eftersom de älskar att gå in i åttaåringens rum och "kolla" på hans Star Wars och Sagan om ringen lego.  

Istället för att leka med åttaåringens träd så försökte jag att vara kreativ och måla ett Sagan om ringen träd, men det var inte alls så spännande. Mina barn gillar inte så mycket att pyssla, fyraåringen gillar mer att konstruera och att göra fällor.

I går vart även min stackars pappa sjuk, så mamma ringde akut och frågade om jag kunde ta över hans West Side Story biljett. Och det gjorde jag gärna. Jag älskar den filmen och har sett den flera gånger. Men, mamma är faktiskt ett större fan och detta var första gången som jag inte var orolig för att hon skulle somna. Dessutom satt mammas bästa vän 30 meter bort i salongen som hon satt och vinkade till då och då, för att kolla om hon hade det bra. Efteråt kom jag på att mamma och bästisen hade kunnat sitta bredvid varandra.

Jag ville verkligen kasat mig upp på scen för att dansa, men höll tillbaka. Mamma och jag var på Uppsala stadsteater i januari och såg Sound of Music, det var den fromma Maria som spelade en gangsterbrud i denna pjäs. Det var fascinerande för det är ju nästan så att jag trodde att de var sin karaktär. Men så är det ju inte, jag beundrar skådisar otroligt, de blottar sig så. Vi satt väldigt nära, på fjärde raden, nästan så att man fick spott på sig. 

Det fick jag en gång i Konserthuset då jag var i 10 årsåldern av Ernst Hugo Järegård. I dag hade jag kanske gillat det, om han inte vore död. Men då tyckte jag att det var döden att få spottet på sig. En osexigare typ var svårt att föreställa sig, jag tyckte att han såg ut som en klassisk snuskgubbe, och ändå älskade jag filmen Släpp fångarne loss det är vår!

I Vilket fall så är ju Romeo och Julia sagor, som West side story, oerhört tragiska och det tragiska är ju att det fortfarande finns massa pågående där det finns mycket motstånd för att få sin käraste! Men heja och lycka till alla ni som står på er. 

Peace Love and Understanding!

Egypten- solens land.

Idag är jag hemma och har nys-skrik-sjukan. Åttaåringen är också hemma pga diverse symptom. Han vill ju bli bonde och berättar lite fantasier om det några gånger om dagen. I dag fick jag höra om hur det går till då slaktar korna. Kon får ett självlysande halsband, sen släcker man och Olle från parallellklassen ser vart han ska hugga! Att vara bonde är det lyxigaste som finns tycker åttaåringen. Då jag hälsar på så ska jag få ligga på ängen med 52 lamm och om jag orkar så får jag mata dem med nappflaska. 

Men nu är det regnigt ute och jag börjar längta efter vår semester i sommar som vi beställde för tre månader sedan. Nu är det bara tre månader kvar... Vi ska till Egypten med fyra och åttaåringen. 13 åringen ska till England och tvååringen ska till Norrtälje. Det jag ser fram emot mest är miljöombytet, att inte behöva laga mat, passa tvååringens sovtider eller att ha med vagn osv. Att ha det bra med de dåvarande 5 och 9-åringarna.

Då vi bestämde resmålet frågade jag efter synpunkter på Facebook. En del sa att det var jättebra och en del sa att det var skit där. Då vi precis hade bokat resan så fick vi kommentarer som Va! Kan man åka dit på sommaren, det är skitvarmt. Så jag har föreställt mig att det är solen vi ska åka till och måste vända på dygnet för att kunna vara utomhus. Sen kunde man lägga till någon försäkring via resebyrån ifall man blev uppäten av en haj, gjort är gjort liksom, så den tog vi inte. Så det har inte känts som att jag har kunnat glädjas åt resan än. Men jag har i alla fall ny baddräkt.

Sen kom jag och tänka på att för 11 år sedan i juli, då jag och mannen var oerhört nykära åkte vi till Tunisien. Tänker att det måste vara ungefär samma väder där. Jag minns inte riktigt, så jag tog fram albumet från den resan. Den resan var häftig för vi hängde på en grupp Star Wars-fans och reste runt med dem i Tunisien och kollade på det ena och det andra.

Jag och mannen åkte paraglide? högt högt i luften. Mannen vågade inte säga att han höll på att skita på sig pga höjdrädsla. Men eftersom jag hade glömt kameran var det bara att åka upp en gång till, och jag tyckte att det var lite läskigt eftersom den där klykan som höll fast oss hade öppnats.

Åttaåringen har också varit lite orolig för resemålet eftersom han bara förknippar Egypten med krig och elände. Dessutom bokade hans bästa kompis om sin Egyptenresa till ett annat ställe. Åttaåringen frågade mig då, Mamma, vad är Egypten känt för? Sverige är ju känt för köttbullar! Falafel svarade jag då, vilket inte gjorde honom gladare. Men då vi var hos mormor och morfar så tittade vi i deras Egyptenalbum. I det albumet var det mest bilder på deras resesällskap, en stor grupp med pensionärer och massa stadsbilder. Vi ska ju till havet. 

Även bilder på sängdekorationerna. Massa blad utspridda på hela sängen och de smutsiga underkläderna var ihopvikta som fjärilar!!! Äckligt.

Tunisien Sahara 2002

Spa med mamsen.


Nu har jag till slut varit på Yasuragi! Med mamma. Som jag hade längtat! Vi har varit där två gånger innan tillsammans och skapat oss lite rutiner. Den här gången var vi där lite extra länge och vi tog även behandlingar, så det skiljde sig en del från tidigare besök. Vi började med att göra ett schema över vår vistelse. Det kan ju uppfattas oerhört stressande, men målet var motsatsen.
Jag har varit där med mannen ett par gånger förut, det var ju mycket trevligt men han var så trött så han somnade på en gång, han gillade inte heller de olika aktiviteterna och sen fick vi ju inte tvaga oss tillsammans så det var bra att åka med mamma. Vi gillar ju även att äta och mamma sa upprört att det faktiskt är ungefär samma symptom som för en alkoholist. Då vi gick ur bilen på parkering vid Yasuragi så konstaterade vi båda att vi hade glömt att gå på diet innan, sen diskuterade vi om vi skulle ta med snacksen som låg kvar i bilen från mammas verissage. Vi kom fram till att vi kunde ta med en påse, eftersom just de var så lättuggade.

Vårt schema var kanon! Vi hade anmält oss till sushiskola kl 17, och då fick vi äta massa, vilket var bra eftersom vi inte skulle äta middag förrän halv nio. Där innan hade vi varsin behandling, 25 minuters huvudharmoni för 600 kronor! Det var ju mysigt och behandlaren var tyst, annars pratar de ofta så mycket och fattar inte att man bara vill koppla av. Tyvärr utbröt denna huvudharmoni lärarsjukan hos mig. Så fort en lärare har helg och kopplar av blir den sjuk. Mina ögon rann, ont i halsen och näsan rann och rinner än.
Det jobbigaste var alla nysningar som kom i tid och otid under de olika aktiviteterna, klangresan och de andra stunderna man bara skulle vara tyst. Ledaren sa att man kunde ignorera att det kliade på näsan exempelvis, men det gick inte att hålla tillbaka nysningarna och tyvärr har jag ytterst högljudda sådana. Jag kommer inte att sitta bredvid min mamma igen vid ett sådant tyst tillfälle eftersom jag lider av ofrivillig skrattning. Då vi skulle klappa på våra fötter hörde mamma bara att vi klappade så hon började att klappa händerna istället. Sen skulle vi ta upp ena benet och vagga det som ett barn i famnen, vilket mamma tog på största allvar och nästan gullade med det!

Vi satt på de bästa kuddarna, vilka gjorda att jag fick en oerhört bra hållning för min risiga rygg. Jag tänkte köpa en sådan för 600 spänn, men i sitsa sekund kom jag på att jag har  en liten otymplig kudde inköpt i Tunisien som jag kan använda istället. Rädd annars att det skulle bli nyhetens behag. Men det var en mycket bra kudde som jag tycker att alla förskolor kunde köpa in så att den fina personalen kunde sitta bra på golvet bland barnen eller under samlingen.

Utomhuspoolen är mycket trevlig, förutom då det kom en man och frågade om han fick sitta bredvid oss, och så visade det sig att han var en runkare. Då gick vi in och simmade istället. Mamma tvingade mig att simma 200 meter. Den första längden var jättejobbig för armarna! Jag som trodde att jag var stark efter allt barnbärande. Men de resternade längderna flög jag fram, jag gjorde även några bonuslängder.

 Vi tog tid till att använda deo, föna håret och smörja in våra kroppar. Mycket lyxigt. 

I bassängen såg vi helt plötsligt massa olika typer med likadana tatueringar. ÅF stod det. Mamma trodde att det stod för Årsta fotboll, jag misstänkte att det var någon slags sekt, man måste vara mycket hängiven för att tatuera in något sådant så vi bestämde oss för att det måste vara en MCklubb. Till slut tag vi mod till oss och frågade, Ångföreningen eller något liknande betydde det och det var fejktatoo.

Vi kom på att vi kunde ta olika rätter och så delade vi, det var jättebra eftersom vi fick smaka så mycket. Vi längtar till nästa gång!

Apropå sushi så pratade vi om då mamma var i Paris, 18 år gammal och åt musslor. Hon berättade lite nya historier som jag inte hade hört förut. Hennes resesällskap hade med sig en liten rund väninna som brukade åka till Paris för att bli piskad av en Indian på Le tabu? Då blev mamma hungrig och gick tvärs över gatan för att äta. Då kom det in en snubbe med Kpist och sköt ned alla flaskor på väggen som i en film. Då sprang mamma och en rädd liten fransman in i städskrubben och gömde sig tills det hade blivit tyst där ute.

Taggat med: 

,

Konstrea!

Nu är min utställning nedtagen och i morgon ska jag åka på spa! Så därför så har jag konstrea eftersom jag vill bli av med allt! Besökarna på Norrtälje bibliotek tyckte nog "så där" om utställningen, inget de ville ha hemma i alla fall. Det är inte jag som har satt tidigare priser, men de reapriserna. Målningar tidigare 6000 kr, nytt pris 1500 kr (eller mer om man vill)... Skulpturen kostade tidigare 12.000 kr, och nu vet jag inte.

Hem Ljuva Hem, skönhet och konsumtion.

Apor som fixar sig lite efter rådande skönhetsideal. 

 Balettbilden är såld!

Här är min familjs torkmaskinsludd, samlat under ett års tid. Det blev sjukt mycket, så det nästan räckte till en apas tröja.

Mål tid, gjord av Mc Donald´s leksaker. Vad är det för MÅL och vad är det för TID vi har, och som vi har till våra barn. Barnen älskar dessa leksaker de får under måltiden under några minuter, sen är det slit och släng. Vilken trofé och vad Mc Donald´s har lyckats med sitt mål. Typ så, flum flum.



Biljäveln

Vi har en gammal bil, och det är dyrt, precis som att ha en ny bil. Ibland undrar jag om det inte vore billigare att ta taxi överallt, till Willys till exempel. Vi lagar bilen för minst 10.000 kr om året. Nu i januari gick bilen igenom besiktningen!!! Och en vecka efter gick något sönder med bromsen i framhjulet. Detta kostade drygt 10.000 kr! 

Men förra helgen då en vän fick hjälpa mig att backa ut bilen vid en backe så sa han att bilen var trasig och livsfarlig, jag berättade då att den var nylagad. Så jag får väl leta på ett kvitto och klaga på mekanikerna, helt enkelt. Och här om dagen då jag hade sjukt bråttom till frisören med åttaåringen så hade någon glömt att stänga bildörren så att bilbatteriet hade laddats ur. Så igår fick jag gå bärandes på ett nytt bilbatteri för drygt 1000 kr i en kvart, som vägde 10 kg! Det var mycket otympligt men nu har vi en fungerande bil och storhandlat för 2000 spänn på Willys. 

Det jobbiga med att bära det där bilbatteriet var att jag har fått en lillnagelsinflammation. Det gör sjukt ont, det känns som att huden ska spricka och fingret är mycket varmt, som tur var håller det på att bli bättre, folk är gärna glada över att berätta sina skräckhistorier då de har tappat naglar eller sprättat upp med skalpell så det har sprutat ut var. Men snart ska jag på Yasuragi och då blir allt bra! Ska bara raka benen först. 

Apropå ben och fötter vill jag visa barnens fina gummistövlar, grundfärgerna.

Och så har jag fina rosor, som jag fick av en vän i lördags. Jag har aldrig sett så fina någon gång, rosor brukar ju hänga så fort man tar bort plasten. 


Min skit är finare än din.

Här om dagen var jag till Tessinparken med mitt jobb. Jag minns att innan jag jobbade på förskola så tänkte jag att det skulle vara så mysigt att jobba på förskola i Stockholm, eftersom att man får se så mycket av stan med barnen. Precis som jag får göra nu. Vad kul för mig. Självklart slår det mig ibland att det är konstigt att jag upplever så mycket med andras barn istället för mina egna. Men mina barn får uppleva saker med andra istället och ha det bra.

För exakt elva år sedan, nu i april och maj, hängde jag en del i just Tessinparken. Den ligger mellan  "gamla" Konstfack där jag gick då och TV4 där mannen jobbade då. Så på rasterna träffdes vi och hånglade i gräset och var mycket förälskade. Så nu då jag var där igen efter elva år, så sken solen och vårkänslorna började att puttra igen. Tyvärr hittade jag ingen att bli förälskad i men ikväll kommer mannen hem efter att ha varit borta under två veckor. 

Här är 11 år gamla bilder på oss, känner inte att jag vill visa hur vi ser ut idag...

I Tessinparken såg jag två ettåringar? som satt själva och lekte, ingen syntes till att kunna vara deras vuxne. Efter ett tag kom det invankandes en mycket rund 50åring? som satte sig på en bänk i andra sidan parken och åt godis. De små barnen kastade sand på varandra och efter ca 20 minuter så frågade jag gumman om det var hennes och det var det! Hon var en dagmamma som inte alls brydde sig om sina barn. Jag blev illamående av detta, jag har sett sånt förut, som mest bara utnyttjar det faktum att man kan vara dagmamma. 

Jag har själv tänkt tanken flera gånger, men tror själv att jag skulle bli en utmärkt dagmamma. Vi kunde vara ute mycket i vår trädgård och plantera, leka i lekstugan, gå till olika parker, återvinning. Skapa mycket, naturen, jag skulle älska att dokumentera och arbeta i teman och följa årstiderna osv. Och vara hemma med mina egna barn och några till. Men, det faller på min matlagning och att man aldrig kan vabba eller ta semester. Men jag skulle aldrig bara sitta och äta godis och låta barnen klara sig själva!

Sen undrar jag varför hästskit är mer värt än hundskit. Hundskit blir ju alla upprörda över att se. Det var en lång väg med hästbajs genom Tessinparken. Har de finare bajs, eller nyttigare, eller är det mer exotiskt? Det borde gå en bajsupplockare efter varje häst tycker jag, för det verkar ju som att hästar har otroligt mycket att tömma ut! Fy på er hästridare! 

Happy.

Jag är så lycklig över min vän, vi kan kalla henne Hen. Nu har hon jobbat på min avdelning i en vecka. Det är vår tredje gemensamma arbetsplats. Den första var en grundskola där vi började att jobba samtidigt. Hon som träslöjdslärare och jag som bildlärare. Vi stöttade varandra under tre terminer och hade mycket roligt tillsammans. Hen är en av de bästa människor som jag har träffat. Vi bor nära varandra så hen brukar komma med sin familj lite då och då. Hen känner min familj och känner till hur det är att ha detta hus och liv och innan denna förskola vi är nu så jobbade vi också på samma, fast olika avdelningar, så vi vet hur vi har haft det.

Det är så skönt eftersom jag sällan hinner att umgås med kompisar, att jag har vänner på arbetsplatsen. Vi hinner ju inte prata under arbetstid, men på rast och på tunnelbanan till och från jobb. Det är mycket skönt att prata med någon som vet så mycket om en så att man inte behöver prata så mycket. I alla fall inte berätta så mycket runt omkring om man bara ska berätta något litet. Jag är mycket glad för dig Hen! 

Det finns ju andra trevliga typer på jobbet också så klart. Speciellt en som precis har stelopererat sin tumme. Hon berättade och visade om den, alla skruvar och skärmärken och äckelpäckel. Jag försökte att vara artig och lyssna medan det gjorde ont i hälen och handen och jag bara ville spy eftersom jag är lite inälvskänslig. Hon tittade på min tumme och sa att jag också hade en stor knöl som säkert behövde steloereras, att jag skulle vara försiktig och att det troligtvis var på grund av all virkning. Så det mådde jag ju inte bättre av.

I dag har min mamma vernissage i Gamla Stan. Alla kan vallfärda dit och titta, eller prata, min mamma älskar att prata, och även köpa lite vackra verk. Och om exakt en vecka så slår en av mina högsta önskningar in (förutom fred på jorden och sånt). Mamma och jag firar våra avslutade utställningar med att åka till Yasuragi! Äntligen, jag har fantiserat så mycket om detta under två års tid! Och snart är jag där! Vi ska även ta en lyxövernattning. De två andra gångerna vi har varit där så har vi inte haft någon extra behandling, det ska vi nu. Vi ska även stanna och äta lunch, annars har vi åkt efter frukost. Då har vi ätit två frukostar, en tidigt och sen simmat och sen en till. Men nu är det LYXLYX! Så det är bäst att sälja lite verk!


Myror och löss.


Nu kommer mannen snart hem efter en två veckor lång turné. Om fyra dagar. Det blir bra. Till exempel så kunde jag inte gå på fyraåringens föräldramöte igår kväll, det finns inte så många som har möjlighet att passa fyra barn. Men i dag kom jag i alla fall ihåg att dra ut soptunnan till vägen. Det glömde jag förra onsdagen så jag har möts av två veckor gamla sopblöjors lukt varje gång jag har kommit in i trädgården. Jag beundrar alla ensamstående människor. Även de som har barn varannan vecka. Man vill ju gärna dela händelser med någon. Till exempel de nya husdjuren som har kommit den sista veckan. Ena barnets löss, igen, och alla myror som alltid flyttar hit varje vår. 


Fyraåringen var från början superrädd för dem. Sen sa jag att de bara vill titta på TV. Ja ha, sa han då, då är myrorna mina kompisar! Och så fick myrorna ett litet trumset. Sen går det ju sönder en del grejer och saker som behöver fixas. Då saknar jag mannen! Och vad är det för arbetsfördelning? Jag kan ju också rensa avloppet i badrummet, det är ju mest mitt hår som sitter fast där bland annat äckligt gegg. Riktig översvämning blev det till barnens förtjusning. Men då mannen kommer hem får han montera upp studsmattan, det orkar jag inte lära mig just nu.

Det har varit skönt med sommartid nu. Mina barn har vaknat så tidigt tidigare, så nu har det nästan blivit en normal tid. Jag får även lämna barnen till frukost på förskolan för att hinna bättre till jobbet. 8:01 går bussen som jag måste med. Men eftersom skolbarnen ändå måste äta frukost hemma så gör jag det till alla. Annars brukar mannen och jag hjälpas åt att lämna varje morgon. Det är nästan skönare att lämna själv har jag märkt nu, eftersom mannen alltid är så norrländskt långsam hemma och vill sova så länge så barnen inte tar på allvar att vi har bråttom, så då blir det alltid stressigt i sista sekund. Och jag blir en tjatig mamma.

Mina barn är så otroligt pigga på morgonen, även den morgonen då tvååringen hade ramlat ur sängen på natten och slagit i tanden så var han uppe vid kl sex på morgonen och spelade elgitarr och ryckte loss grinden som har varit inne till sovrummet! Även pilla borta alla lampor på åttaåringens nya ljusslinga. Lite medtagen kunde han väl tvååringen ha varit tyckte jag. Men det var väl bra det ändå. #Yasuragi/spa.

Nu har jag ramat in några fina ord om mig själv som jag ska läsa mycket. Jag tog och bytte ut den har "Nu fick jag migrän" bilden som jag gjorde för många år sedan, med hårt knutna gummisband i snipphåret. Nu ska jag må bra istället. Och bäst utav allt är ändå att titta på mina barn, då blir jag varm och lycklig och alla små bekymmer försvinner. 


Äldre inlägg