Om

 

 

 




Hej! och Välkommen att läsa min blogg.

Jag skriver om mitt liv som förälder men även som människa och konstnär.

Sidor

Visar inlägg från november 2012

Tillbaka till bloggens startsida

En ny Iphone!

I januari fick jag min första Iphone, en trea som var begagnad. Den är så långsam så det har tagit hela rasten att ladda upp faceook. Och mycket dålig bildkvalité. Då jag som mest fantiserade om en ny fungerande telefon så ringde mobilen och det var en försäljare som sa att mitt teleabonnemang höll på att gå ut och jag kunde få en ny Iphone 4 om jag förlängde abonnemanget. 

Jag har aldrig varit så trevlig mot en försäljare förut. Kändes skönt att vi båda vann på det hela! Försäljaren undrade om de hade försökt att nå mig innan. Jaa, sa jag, förra veckan så ringde en tjej som inte fattade att hon hade kommit till min telefonsvarare och glömde lägga på. Jag var tvungen att lyssna igenom det tio minuter långa telefonsvararsnacket två gånger innan jag kom till nästa meddelande. Hon pratade om någon Petter. Försäljaren visste precis vem det var, tyvärr hade detta hänt många gånger förut men försäljaren hade ändå tänkt att stöta på tjejen under helgen. OOPS, sa försäljaren och sa att han nu kommer att få skit för detta då han öppnat sig totalt. Äh, jag har ett eget liv sa jag tröstande.

Efter några dagar kom den nya telefonen men mitt simkort var för stort så jag åkte till en galleria där de kunde förminska det i en telefonbutik. Först gick jag på Granit. Jag hade med de två yngsta då jag var hemma och vabbade. Jag köpte en mycket bra årskalenderaffisch. Supersmart med sån överblick. Och mycket barnvänligt litet tält fanns det och Duplo barnen kunde leka med.

Sen gick vi till telefonbutiken. Den var inte ett dugg barnvänlig. Liten och massa telefoner i barnens höjd som de ville trycka på så jag fick onda ögat. Och jag fick vänta jättelänge på min tur och samtidigt så höll jag på att svättas ihjäl av stress så jag nästan fick klä av mig baken. Ettåringen sprang till det stora fönstret och puttade på en stor bild som hade tyngder längst ned som slog hårt mot glasrutan. Då tryckte jag ned honom i vagnen. Och det blev min tur. Jag brukar annars bli väl bemött i affärer, men inte denna gång. Ettåringen började själv rulla vagnen bakåt in i en hylla med små viktiga saker som rasade ned.

Då jag gick därifrån så tänkte jag som många gånger förr, aldrig ta med barn i en affär. Sen analyserade jag det hela, kanske överanalyserade. 

Granit= design/tjejaffär=att ha barn med=leksaker.

Telefonbutik= el/mansaffär=män har inte barn=inga leksaker.

För att sätta in det lilla kortet i den nya telefonen så skulle man sticka in en liten metallpinne i ett hål. Jag har ju lite köttfobi och är känslig för sjukdomssaker, men jag blev mycket förvånad då jag fick rysningar och mådde illa av denna procedur. Jag jämförde det med någon slags lobotomering, att det var en nål in i hjärnan eller så. Ja ja, ska nog gå och lägga mig och fantisera om något fint.


Om JAG var vaken!

Har funderat på en av mina favoritsånger, Jag ger dig min morgon. Alltså, den är ju hemsk, om man tänker så.  Om du var vaken, skulle jag ge dig, allt det där, jag aldrig ger dig.

Men varför inte göra det när hen är vaken? Någon gång är väl förhoppningsvis hen vaken. Det känns ju som att det är så lätt att snacka om att ge hen något, att man vill ge allt och sin morgondag. Som att man lägger över skulden. Du sover ju hela tiden så därför kan jag aldrig ge dig något. Men, OM du var vaken så skulle jag ge dig allt det där som jag aldrig ger dig.

Jag tänker att det är många som tror att de ger, fast de inte ger det, och sen ångrar du det är för sent. Så texten kan gå så här istället: Om JAG var vaken, skulle jag ge dig, allt det där, jag aldrig ger dig, jag ger dig min morgon, jag ger dig idag!

Här kan man lyssna på mig då jag sjunger lite, och tyst.


Jag googlade på vad andra skrivit om melodin. Mest om Jesus faktiskt. Apropå håret som flyter ut över hela kudden, att det var Jesus som låg där.


Tolkia

var står det att jesus hade långt hår? 

står ju i biben att det är en vanära för en man att ha långt hår.

Har du inte sett bokmärksbilderna? :D

Skall man dra den religiösa valsen borde väl förresten gud vara den som sjunger och inte den som sångaren riktar sig till?

Yankeee

var står det att jesus hade långt hår? 

Sidan 56.

Yankeee

jasså?

Ja?

viktor88

har nån den biffiga bilden på jesus så som han igäntligen såg ut :hbang:

Tolkia

Ehh ... nä, där står bara en massa om hur Josef åkte hem från Egypten för att ordna med begravningen när hans pappa hade dött. :thefinger

Yankeee

Ja, och i egypten så såg josef ett gäng karlar med långt hår och tänkte "omg vad jag saknar jesus". Vilket i sin tur betyder att jesus hade långt hår. Du kan inte läsa det som står i biblen ordagrant, utan du måste tolka om det beroende på situation och för att göra dig själv ännu mer säker på att det som står där verkligen är något att leva efter.


Taggat med: 

En ny morgon.

Puh, vilken vecka. Jag har jobbat sent varje dag förutom i torsdags. Det har varit fullt upp med utbildningar och utvecklingssamtal på jobbet så jag till och med har fått ställa in mina egna barns möten. Jag trodde lite grann att helgen skulle bli skön, men en massa måsten blev det så klart. Barnens aktiviteter och olika kalas. Fyraåringen byggde en robot till sin bästis med en biobiljett i. Så snart så ska jag gå på barnbio, mysigt.

Lite märkligt spel, Mammasnack om livet med sömnbrist, Bolibompa och bajsblöjor. Fanns inget motsvarande för pappor! Sen såg jag en fin Fyll i bok, som mamman ska fylla i till sitt älskade barn. Hoppas att det fanns en för en eventuell älskande pappa också.

I dag har vi passat på att fotografera julkortet. Det gick ganska bra. Men att få fyra barn att se glada och titta in i kameran samtidigt är inte lätt. Den yngsta var det svårt att få med på bild över huvud taget. Men innan hade barnen badat och blivit fina, ettåringen som hittade lite pennor precis innan fotograferingen han bara att vara fin ett litet tag. Så resultatet blev mina barn som de ser ut på riktigt, skitiga och egenklippta frisyrer.

Dessutom så har ettåringen fått ögoninflammation och det är mycket svårt att förklara och spruta in salva i ett sånt litet gråtande öga. Så vi får dela på vab denna vecka. Våra barnvakter har börjat att tröttna lite. Mannen har turnerat en del i höst, så vi får se hur det blir med det. Det är mest de absolut närmaste som vill och kan vara barnvakt åt fyra små barn. Och jag är tacksam över att vi har några nära som ställer upp. Det har ju inte alla. Då jag precis tänkte koppla av så hör jag att krasch. Det var bara en boll som hade hoppat upp i taket och råkat ha sönder en glaslampa. Tur att det inte var något värre. Säger som min mamma alltid sa, vilket låter otrevligt, men så sant, Har man inte jobb så får man.

Där vi bor så ska man då och då gå föräldravandring i området. Jag hade sett fram emot att göra det igår kväll. Eller först så har jag mått illa över det under några månader eftersom det är så tråkigt, ingen action alls och man ska gå mellan 21 och 01 och spana efter ohängda ungdomar som inte ens finns. På sista tiden peppade jag mig att det skulle vara så nyttigt med frisk aftonluft. Men, eftersom jag blir väckt 5.30 så fick jag lätt panik då klockan började att närma sig så mannen fick ut och gå istället. Jag tog hand om svärfar istället. Men han ville inte se något läskigt program på TV och inte någon fjantig amerikansk komedi. Så det vart slalom. En liten stund, sen kollade vi på ett skitprogram. 

I morse då vi låg i sängen så körde jag några godingar på Youtube för fyraåringen. Han fastnade jättemycket för en av mina favoriter Jag ger dig min morgon. Då jag tänkte på texten nu så kände jag att det kanske inte finns en morgon dag. Man får ge nu! Inte sen, då är det nog för sent.



Räkna på handen. Kocko.

Jag fick en lapp av en kollega här om dagen. Den här får du läsa hemma framför spegeln snygging. Helt galet! RAINMAN!!! Hon kan inte bara skriva baklänges, utan hon kan även skriva skrivstil baklänges.

Sen kom jag på att jag själv är ännu mer kocko. Då jag gick typ första kursen på Konstfack, 2001, så visade läraren en gammal film om någon kockoperson som hade något kocko för sig. Inte förrän då förstod jag att jag hade ett stort handikapp. Dagen efter filmvisningen gick jag i chocktillstånd till läraren och berättade och bekände med gråten i halsen min mani. Läraren blev eld och lågor, jätteglad. Men det blev inte jag. Däremot så fick jag ett nytt partytrick som mina närmaste ofta ville utmana mig i på lördagkvällar. HUR MÅNGA BOKSTÄVER ÄR DET I....?

Första minnet jag har från att jag har räknat bokstäver är då jag satt i matsalen under mellantadiet och en klasskompis undrade varför jag alltid rörde lite på fingrarna. Förstår ju att denna mani har gjort att jag inte har kunnat koncentrera mig så mycket på innebörden av orden, utan mer hur man kan få dem att bli jämnt antal på handen!!! Galet, men jag kan inte rå för det. Behöver kanske någon oerhört stark medicin. Hade troligtvis fått femmor i alla ämnen om jag inte hade haft detta handikapp. Tänk så kort tid det skulle ta för mig att läsa en text om jag inte skulle behöva bearbeta varje mening tio gånger. 

Ofta så fastnar en mening som jag jobbar med i min hjärna, som är ca 15 bokstäver långt. Jag har ju jobbat med de flesta ord, så jag vet hur långa de är, jag räknar inte. Det jag har varit bra på i skolan är att stava, även på tyska, då jag har bearbetat orden om och om igen. Även matte har varit ett starkt ämne.

Till exempel så här. En pingisspelare. Då måste det bli ordning på handen. Om det inte blir ordning så har jag tilläggs ord eller så försöker jag att förkorta orden så att det ska bli perfekt och att min hjärna ska bli tillfreds. Det är femton bokstäver i den här kompositionen av ord. 15/ 5 fingrar är tre bokstäver på varje finger.

Sen måste jag arbeta med ordet på så många vis som det går. Här på vartannat finger, 15/3 blir fem bokstäver.

Och på alla fingrar utan det mittersta. Då blir det 4x4. Här har jag både förkortat och förlängt "frasen". Jag har tagit bort ett S, och lagt till DÅ. Andra korta ord som jag har för att styra upp det hela är ÄR, vilket kan bli E som förkortning. OCH, som kan bli O osv.

Helt sjukt och onödigt. 

Teater Brunnsgatan 4.

 I går var Milf Artgroup på teater för inspiration till nästkommande performance. Det var en föreställning på Teater Brunnsgatan 4. Det är en så otroligt fin och mysig liten teater med världens vackraste foajé, som jag inte har bild på, för den bör upplevas av sig själv. Göran och Kärleken med Christopher Wollter såg vi. Skådespelaren förde en dialog mellan sin Skånsktalande person och Stockholmaren om Kärlek. Jag älskar ju Skånska och blir lätt tänd på det. Helt plötsligt så brast han ut i skönsång, lite musikalliknande, vilket var mycket vackert, men jag mådde lite lätt illa av det, men då sa hans skånska karaktär något spydigt om sången, och det hela blev komiskt och ironiskt. 

 Wollter tilltalade inte bara sig själv utan även publiken. Han bad mig kolla in i någons ögon djupt, jag trodde att han pekade på en tant längre bort som jag glodde på. Sen pratade han om kärlek och hur förälskad jag blev i den andra. Tydligen var det en farbror som han hade parat ihop mig med. Och jag som hade undrat varför den där snubben stirrade så mycket på mig. Jag och min milfkompis stirrade mest på Wollter och pratade lite om hur snygg han var. Samtidigt som jag är mycket imponerad av skådespelare, att de kan ge sig hän så där och blotta sig själva, så undrar jag hur det är att vara tillsammans med någon som kan spela så bra. Speciellt spela kär.

Sist jag och Milfkollegan var på galej så fattade vi inte att vi blev medbjudna på middag med en kändis, i alla fall tror vi att vi blev det nu... Så vi sa till varandra (på skämt) att om det händer nu, så ska vi fatta. Vi fick i alla fall prata lite med den snygga skådisen, och det förtjänade en liten öl. Vi började att berätta om vår artgroup och han såg måttligt road ut. Sen berättade vi att vi jobbade på förskola, vilket är osexigt som kvinna. Men desto sexigare för en man. 

Fyraåringens munkfrilla.

Jag har idag varit på föreläsningar om den Rosa pedagogiken, Det är ju kul med lite annat ibland. Lite fortbildning. Föreläsningarna fortsätter även imorgon. Det var lite blandat idag. En person ordbajsade mycket om lockbarn, barn som trummar med lock från en glasburk. Det var inte så kul att höra den 30 minuters analysen, kände mig mycket glad över att jag inte är en student längre.

Höjdpunkten var Workshopen med Anna Stendin. SVAR PÅ TAL. Ska laika Svar på tals Facebook-sida nu. Men får öva sig på att ge svar på tal helt enkelt. Bomben, sågen, fjädern eller gurun är olika svarstekniker. 

Jag är mycket glad att jag har slutat att cykla för säsongen. I morse så såg jag två cyklister halka ut i gatan och ramla. Enas hjälm åkte av, cyklisten hade inte knäppt den. Som tur var så klarade sig båda. När jag kom hem sent ikväll så möttes jag av fyraåringen. Han hade klippt sig igen! Denna gång en munk/clownfrisyr. Jag grät nästan och fick snagga hela håret på honom. Han klippte sig superkort, precis intill hårbotten.

Bara barnen är friska så är jag lycklig. I lördags kväll då jag var på fest så pratade jag med mina föräldrar som var hemma med barnen. De sa att åttaåringen hade jätteont i huvudet. Vid tolvtiden på kvällen så såg jag att pappa ringt massa gånger. Jag blev såklart jätteorolig och fick till slut tag på pappa. Han var på väg hem till hemstaden, en två timmar lång resa, kommunalt för vi hade för dåliga kuddar. Han kunde inte sova. På denna bild levde sig pappa in i att han var en boxare från 1942, Rudolf Svensson. Det var då jag påpekade att han hade ny frisyr som han blev autentisk.

Men mamma var kvar och då äter man ofta skaldjur. Har aldrig tänkt på hur äckliga krabbor ser ut. Den är typ hårig inuti. Och så undrar jag hur gamla krabbor är, denna såg ut som säkert 15 år! Mamma älskar att äta och var glad.

Vi åkte till en galleria tillsammans. Där fanns min favoritaffär som jag nästan vallfärdar till Köpenhamn för att besöka, i tid och otid. Nu kan jag bara ta en buss i en kvart så är jag framme. Där finns det billiga grejer. Köpte till exempel ett megastort gayparaply för 50 spänn. Då jag skulle betala så blev expediten chockad. 750 kr? Det var lite dyrt, tyckte hon. Förstod då att andra inte går in i en krims kramsaffär och köper så mycket skräp. Säkert högst 200 kronor vill folk lägga ut. Men jag vill dit snart igen! Nu behöver jag inte fantisera om Ullared något mer!

Sen gick vi förbi någon spelaffär. Det var en jättestor läskig bild på någon slags manlig, mycket arg, superhjälte med en jättestor pistol. Fyraåringen stannade upp och tittade beundrande och sa cool! Mitt hjärta krossades, men jag sa ingenting. Vi gick vidare och fyraåringen stannade upp igen. Denna gången vid en smyckeaffär som hade gulliga tomtar i en liten förtjusande vintervärld. ÅHH så fiint, sa fyraåringen. Och mitt hjärta smälte.

Nu ska jag skriva något som jag tror många inte håller med om. Men, jag har precis sett två program på TV där jag vill hissa en person och dissa en. Sommarpratarna med Pernilla Wahlgren. Många är ju allergisk mot henne, själv är jag likgiltig. Men varje gång jag hör en intervju med henne så tycker jag att vi är lite lika. Känner igen den där skratt och flamsgrejen. Har mått lite konstigt den sista tiden och en dag sa jag det på jobbet. De kunde inte tro mig eftersom jag skrattade hela tiden. Jag hade gått in i frökenrollen och Pernilla gick in i Trollkarlen från Ozz-rollen. 

Jag dissar den överlägsna och självgode Ernst Kissberger i Hjäpprogrammet. Alla älskar ju honom, men inte jag. Han satt precis och räknade hur många gånger en annan stjärna i programmet nös. Fyra gånger! ja alla är bra på något, sa han till nysaren. Blä!!

Partypinglan.

Min mamma är här i helgen och hade med sig en fin halsduk åt åttaåringen. Han har velat ha en sån som storasyrran har, såklart. En ihop sydd i ändarna som man lägger några varv kring halsen med. Mamma hade stickat en i cerise, favoritfärgen, och grön och grå. Jag är så otroligt glad åt att åttaåringen blev så otroligt glad åt den. Annars hade det varit lite pinsamt, tycker jag, då mamma kämpat med den. Ibland vill han ju bara ha något för att systern har det, men inte egentligen.

Här om dagen så sjöng åttaåringen tillsammans med sin bästis Så mycket bättre-låten. Det var så vackert så jag nästan grät. De har varit bästisar i fem år. Det som är tråkigt är att jag kommer att missa Så mycket bättre-programmet för tredje lördagen i rad ikväll. Jag ska nämligen på fest igen. Min pappa som får vara barnvakt är jättearg. Han var minsann aldrig borta då jag var liten! Jag roar mig för mycket. Tycker också att det har varit extremt på sista tiden, men det går långa perioder på flera år, typ, då jag inte gör något alls också. Det jobbigaste är att man måste klä på sig. 

Jag är bjuden till en kompis kompis, som numer är min kompis. Återigen en tjejkväll. Vet inte om det är samma typ som tjejkväll som förra lördagen, då tjejkväll betydde flatkväll. Spelar ingen roll, tar seden dit jag kommer, som vanligt. Misstänker att de flesta kommer att vara rockbrudar. Så jag får väl snöra på mig mina superhöga Dr Martens. Det coolaste jag har. Sanningen är att jag glömde mina vanliga höstskor på jobbet igår. Märkte inte förrän jag kom hem att jag hade gummistövlarna på.

Kompisen som fört ihop mig med den nya kompisen ikväll, var med i min mammagrupp. Mammagruppen i Årsta med min förstfödda. Vi fann varandra. Vi hade liknande intressen och våra män fann varandra med liknande intressen. De har också sommarstuga i min hemstad, där vi hängt en del. Men för drygt ett år sedan skiljdes dem. Jag blev jätteledsen. De passade så bra ihop tyckte jag. Och det är inte många par som jag och mannen har lärt känna tillsammans. 

Men båda har nya och är lyckligare än någonsin. Vilket är helt fantastiskt. De passar säkert ännu bättre med sina nya partner. Då jag fyllde 30 år fick jag en novemberkaktus av kompisen. Det är alltså nu fjärde gången som den blommar! Jag fattar inte hur den kan veta att det är november! Den är ju inomhus! Mycket intelligent blomma.

Hypokondri.

 

Jag älskar att glo på Bonde söker fru. I går försökte jag lägga barnen snabbt. Tog så klart ovanligt lång tid då. Blev färdig då det endast skulle ha varit 10 minuter kvar. Då jag satt på TVn var det bara fotboll. Jag hatar ju fotboll, som ett grått brus i mina ögon och öron som får mig att bli yr och må illa. Så jag satte snabbt på något annat skit och tröst åt. Nu efteråt har jag förstått att det var en mycket lyckad match, det hade ju kanske varit kul att se. Kanske. Hade kanske inte blivit lika glad som Zlatan.

 
Jag har kämpat med den fula byrån ganska länge nu. Vet inte varför egentligen, men den är ganska praktisk med alla små lådor. Först tapetserade jag den med en gammal och en dyr tapet. Problemet har varit de fula 90-tals knopparna. Jag har haft utkik efter ett par passande, men utan lycka. Till slut gjorde jag ett par jättefula blommor i filttyg. Tog snabbt bort blommorna och gjorde mig ett hula hulahalsband istället.
Men , mycket otippat, så hittade jag ett sexpack knoppar på IKEA för 19 spänn. Fanns i flera olika färger. Dessa påminner om glasknoppar min mormor hade på sina 60-tals garderober. Nu är jag nöjd. Funderar på att färglägga några blommor också, men är rädd att det ska vara fult.

Dessa retro vattenflaskor plockade barnen ner i  IKEApåsen. Fina tyckte jag, så trevligt. Ska barnen börja att stryka, eller vattna våra vissna blommor. Nej de skulle leka vattenkrig.



 Jag har varit hemma och är konstigt sjuk idag, har varit sjuk på detta vis under en månad. Innan jag gick till doktorn så köpte jag diverse test på apoteket för att hjälpa doktorn på traven. Till exempel så har jag sett på reklam att man kan utreda sig själv för glutenintolerans. Men apoteket hade inte ett sånt, utan hänvisade till doktorn, så hoppar det. Doktorn hade aldrig hört talas om mina symptom förut, så jag fick ingen hjälp. Kanske lider jag av hypokondri, men det känns inte så.

 


För övrigt går det åt en barntandkräm i veckan hos oss. Ca 8 borstningar per dag är lika med mycket tandkräm.

Skilda Världar.

 

Vart har alla svenska mysiga familjeprogram tagit vägen? Alla såpor! Rederiet, Varuhuset, Tre Kronor och Skilda Världar-typen. Det var ju lite mysigt att följa skiten. Man fick ju se allt. Det var hos min kristna nykterist mormor som jag lärde mig att se på Skilda Världar. Jag ville hålla för ögonen på henne men hon ville se det. Knark, olyckor, otrohet, incest mellan tvillingar, prostituerade, unga tjejer med äldre kvinnopräster osv. Nu finns det ju bara dokusåpor.

Sen vill jag säga att jag är besviken på Vicky på fredagsbarnprogrammet. Hon har sett vanlig ut och haft på sig samma röda byxor i varje program samtidigt hon sjungit på skånska. Den här säsongen har han visst blivit stylad. Fått en röd kjol istället, massa smink och lockar. Känner inte igen henne längre. Räcker med att det finns den sexiga Sara med korta sjömankjolar som passar på att ha lite catwalk medan hon sjunger Imse vimse spindel. 

I dag åkte jag till Willys med barnen. Förstod att jag inte skulle hinna att handla och sen laga mat, med trötta hungriga barn. Så vi stannade på Mc Donald´s mot min vilja. Men där fick vi ju massa böcker istället för skräp, och det är ju jättebra. Det är bara att vi har trippel av alla böcker, minst. 

 

På brickan visades det nya hamburgare. FOLKET hade fått skicka in bidrag. Fem killar visades på bilden med sina gulliga snuttisnuttihambisar!!! Töntigt! Är det endast killar som har skickat in bidrag eller var tjejernas hamburgerförslag så äckliga? Tror inte det. Det är bara killar som har tid att vara så nördiga. 

 


På willys köpte jag ett nytt schampoo. Det kliar i huvudet och mina kollegor får undersöka varje dag om det är löss, men det är det inte. Allt för lite pill i håret. Mitt problem då jag ska välja mellan 100 schampoosorter är vilket? Jag är ju jättetorr samtidigt som jag har superflottigt hår! Vad gör man då? Jag köpte det billigaste.

Far är rar.

I går var min mamma här för att hjälpa mig med barnen. De mellersta har sina dansaktiviteter samtidigt, på två ställen, så man måste vara två för att fixa det. Vi bestämde oss för att gå på badhuset istället, där jag bor. Det var bra. Det är ju där åttaåringen trivs som bäst, aldrig ser jag honom så lycklig som i vatten. Har önskan om att åka på en sista minuten, med bara honom.

Sen gick vi till den antikloppisen. Jag köpte massa gamla grejer. Hade tänkt att kolla efter en manlig kandelaber till mannen i farsdagpresent, men fick hålla till goda med dessa två och en romantisk bricka. Skulle faktiskt kunna tänka mig att ha sakerna själv. De som jobbar på antikloppisen, Andra varvet, är så gulliga och snälla! Man vill ju köpa bara för att man gillar de så mycket. Det gör såå mycket, bemötandet. Jag tyckte att ljusstakarna var jättedyra, 500 kr/paret. Men de var tidigt 1800-tal, så jobbaren, och jag litar på det. Så egentligen är det ju jättebilligt! Vilket kap!

Mamma skulle på fest igår kväll så hon gick in på Kicks för att köpa lite produkter. Produkter brukar de tydligen göra i programmet Gör om mig. Mamma tyckte att expediten såg helt igenkletad ut. Jag föreställde mig att hon hade ögoninflammation, men mamma syftade på spacklet. Sen gick mamma hem för att prova sina produkter. Jag upplever den där koncealern, eller vad det var, ganska igenkletande också. Här kommer efter bilden på mammas Gör om mig. De där papiljotterna var lite överskattade. Sen tvingade hon nästan mig att locka håret eftersom jag också skulle på fest. Men jag avstod. 

Jag hängde med en kompis på tjejfest. Hade inte riktigt gjort någon research. Förstod ganska sent att tjejfest var lika med flatfest. Men som vanligt försökte jag ta seden dit jag kom. Satte på mig en byxkjol för en unisexkänsla och ett rosa mustagehalsband. Tydligen så betydde det att jag stöttade prostatacanser, eller hur jag ska uttrycka det, och det gör jag ju. Festen var på Astoria och där var alla dansgudinnor. Det var även mycket festligt och otippat att jag träffade min svägerska där! Vi blev nog lika förvånade båda två. Jag är mycket tacksam att barnen inte vaknade förrän klockan sju i morse.

I dag så fixar vi massa. De äldsta barnen har varit och handlat. Det är första gången som jag har skickat iväg dem till affären. Den äldsta är snart 13 år. De kom hem med en påse mögliga morötter. Tycker faktiskt att expediten kunde vara snäll och säga till och hjälpa barnen. eller alla som råkar köpa något unket. Även mannen brukar komma hem med bruna äpplen. I vilket fall så kände sig barnen ganska stolta över förtroendet.

 

De två yngsta målade farsdagmålningar. Och lite på verktygslådan.

   

Jag tog en promenad med de två yngsta och vi gick förbi en kyrka. Varför går man till en kyrka, frågade fyraåringen skeptiskt. Jag försökte förklara att man kanske tror på Gud. Tror på djur, undrade fyraåringen. Jag förstod då att han aldrig ens kommit i kontakt med det ordet. De enda gudarna som han känner till är Kiss! Så jag försökte förklara och det var inte lätt.

 


Vi har bakat en kaka också. Far är rar. Synd att farn är på Gotland, men desto mer till oss andra!


Äldre inlägg