Om

 

 

 




Hej! och Välkommen att läsa min blogg.

Jag skriver om mitt liv som förälder men även som människa och konstnär.

Sidor

Visar inlägg från juni 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Plankan.

 


Mannen är ju på Peace and Lovefestivalen, så jag roar mig också med musik. Detta  thailändska klipp har jag sett 100 gånger senaste dygnet och gråtit lika mycket varje gång. 


Jag vill tacka för träningstipsen som jag fick häromdagen. Det har ju inte hjälpt ett skit att rulla runt på den där stora bollen som jag köpte på Rusta Rean, men barnen har gillat den. Alla pratade om plankan. Jag läste att man skulle göra 30 stycken övningar och sen öka på. Jag började istället på 15 första gången och gick ned till 10. Det gick ju inte att öka! Det gjorde ju jätteont i magen. Det där receptet var nog för vältränade, huvudsaken är väl att jag gör den där plankan. 

ingen bild

Mannen har fått vara min coach. Han har fått hålla koll på tiden och att jag gör rätt. Vi har bråkat ganska mycket under tiden, jag har misstänkt att han tappat bort räkningen nämligen. Vilket fall så verkar det inte vara magen som jag tränar då jag cyklar till jobbet flitigt varje dag i ur och skur. Jag får helt enkelt börja planka istället. Och så ska jag på jobbfest ikväll så jag kan äta upp mig lite så det jämnar ut sig.

I dag är min sista jobbdag och hoppas sen på en badig semester, för mina barns skull. Jag var på Triumph här om dagen för att köpa mig en bikini. Inte ens där hittade jag en som passade på mig, så jag får ha min töntiga baddräkt i år igen. Eller så hittar jag en sjö där jag kan bada naken. Barnen hittade denna gigantiska vattenpöl igår som de glatt roade sig i, stackars barn.

 

Vill också visa hur fin sjuåringens legohylla blev då jag målade den. Han blev mycket nöjd men förolämpad över att jag byggt ihop gubbarna fel. Finns inget rätt och fel sa jag då. Jag har ju lite hysteriska faser. Ett tag sydde jag om mannens alla kläder till mössor och sånt. Sen har jag möblerat om hela huset några varv och nu har jag upptäckt målandet. Är rädd för hur det kommer se ut här om ett par veckor, så bäst att åka på semester.

 



Onsdagsmys.

Nu är mannen på Peace and Love festivalen. I morgon ska jag bort. I går var den enda kvällen denna vecka som vi båda var hemma och då bestämde vi (jag) att vi kunde ha fredagsmys, trots att det var onsdag. Vi hade denna familjetillställning i lekstugan som jag har fixat med den sista tiden. Innan har lekstugan varit oanvänd och tråkig. Men nu är den mycket fin. Sjuåringen försökte dock smita för att titta på Nickelodeon några gånger. Men sen spelade vi kort istället. Finns i rymden med Starwars kortleken. Det bästa med den är att sjuåringen tycker att det är oerhört kul att spela, det sämsta är att han bara vill ha Luke hela tiden och fuskar oerhört mycket.

 

Jag har ju lagt vaxduk på hyllorna. Sen råkade jag måla lådorna rosa, vilket inte var snyggt ihop med det blå. Så jag funderar om jag ska klä in lådorna med vaxduk också. 

Sen har jag gjort ett flaggspel. Jag gjorde ett förut på ett oerhört komplicerat vis. Om man har mönstrat så syns det ju bara på ena sidan, så jag sydde ett dubbelt. Jag ville även att det fina bandet skulle synas så jag sydde det utanpå flaggorna. Nu har jag gjort ett mycket enklare. Jag kollade först vilka enfärgade tyger jag hade, sen valde jag ut de som passade bäst ihop. Svart, blå och rödvitrutigt. Sydde en fåra väldigt snabbt och sen trädde igenom ett fult snöre som inte behövde visas. Men oj så mysigt resultatet blev. 

Den lilla mörkblå soffan har jag målat om i karamelliga färger, bland annat den rosa farliga färgen. Min mamma snickrade denna soffa då jag var liten. Hon gjorde två men jag hittar bara den ena. Om man vänder på soffan så blir det ett bord. Supersmart och roligt! Jag frågade mamma om jag fick måla om den dystra soffan. Och det fick jag, trodde inte det först då både hon och jag är såna som vill ha kvar originalet. Men för vems skull har man kvar det egentligen.

Åh så trevlig den blev. Hittade även en skabbig stol som fick sig en piff.

Återkoppling.

Tänkte angående mitt inlägg igår, att så klart att jag förstår att det inte är konstigt om man hamnar i fack egentligen. Jag tänker att man påverkas och influeras av dem som man umgås med. Inget konstigt alls, bara naturligt. Så på det viset så kommer man kanske in i något fack långsamt till slut. Jag har ju självklart själv påverkats av andra nära mig. Men det viktigaste är att man ska ta det gottigaste som man själv tycker, från allt.

 


Jag kan ju dra paralleller med mina pojkvänner som jag har haft. Den första körde MC. Vi hade sina fantasier på att främst åka till Norge på motorcykelsemester. Det hade ju inte jag hittat på själv precis. Vi skulle däremot inte gå in i några fina domkyrkor i Trondheim, det kunde vara farligt. Jag betalade för behörighet för att övningsköra MC, men det tog slut med killen och mitt MCintresse försvann på en sekund.

 


Sen var jag tillsammans med en fotbollskille. Ansträngde mig lite grann och tittade nog på en match under det året vi var tillsammans. Däremot spelade vi Bingolotto varje helg, vilka såldes genom fotbollen.

 


Efter det var jag tillsammans med en golfälskare. Om vi skulle ha tid att ses så var det bara för mig att ta grönt kort i golf och ge mig ut på golfbanan. Jag betalade massa pengar för det, klarade teoriprovet och alla andra prov. Det enda som jag hade kvar för att få det där gröna kortet var att jag skulle gå två rundor med en golfspelare, vilket jag redan hade gjort hundra gånger. Pojkvännen tyckte att det fanns någon konstig poäng med att jag skulle leta upp någon annan golfare på egen hand, och att inte min egna pojkvän som jag tog det gröna kortet för, skulle hjälpa mig med det sista. Och sen tog det slut med den killen med. Så inget grönt kort för mig.

 


Och min nuvarande man är musiker. Och jag spelar i band. I alla fall så har vi repat en gång...

Clown, Gardell och Mozart.

Jag fotograferade grannbarnen för drygt en månad sedan och har tyckt att det har varit svårt att säga ett pris, så jag har inte sagt något förrän nu. Kände att jag behövde pengarna mycket. Så jag hänvisade till min hemsida där jag faktiskt hade skrivit ett pris, men jag går aldrig in på den där gamla hemsidan så jag visste inte själv. Till grannen så sa jag att jag hade tagit minst tusen om det vore någon annan, men för er blir det billigare, typ 800 kr, då sa grannen; Nej, 1200 kr. Så vi körde på en kompromiss, 1000 kr.

Och det var ju bra eftersom en annan granne kom och sålde saker till oss i går. Men man fick högst köpa två saker så det inte skulle ta slut. Sjuåringen köpte en clownteckning som man ska färglägga själv och treåringen köpte ett flätat armband. Synd att man inte fick köpa mer.

 

Men jag fick lite pengar över. Jag köpte mig något vuxet som jag tyckte att jag var väl värd. Ett par Eccosandaler. Jag brukar skriva om att Skopunkten är fantastisk, eftersom det är så billigt och att man alltid får köpa tre par skor och betala för två par. Men det är ju skitskor. Plastskor som inte andas. Många är riktigt snygga, men nu är jag stor och ska ha ecco. Jag hittade ju min sommarskolåda med 100 plastskor i, så de slängde jag. Dessa skor kan man promenera i och ha då man ska vara snygg. Förstår att dessa inte är superglamorösa, men ett steg på rätt väg i alla fall. De är inte svettiga tåbireskor.

Nu ska jag säga något som jag står väldigt mycket för, hela min livsfilosofi egentligen. Men först så ska jag dra en liten jämförelse, problemet med denna jämförelse är att jag inte har läst på det jag ska skriva om, så jag kanske har missuppfattat, men det spelar ingen roll för mitt budskap är det samma. Så nu kommer alltså vad jag har uppfattat först, sen en reflektion. Håll i hatten. 

Ok, Anja Pärson är alltså förälskad i en kvinna. Grattis, det är ju alltid härligt med kärlek. Grejen med detta är att det inte är helt ok att vara det i en av samma kön, vilket är konstigt, för oftast så leker ju tjejer med tjejer och killar med killar, lite som att lika barn leka bäst. Jag har inte lyssnat på sommarpratet men har hört det berättas. Hon vill bara vara Anja som gillar slalom och sin tjej. Hon vill inte vara någon HBTförebild helt plötsligt. Detta skrev Jonas Gardell; Den homorörelse Anja inte vill veta av ÄR förutsättningen för hennes möjlighet att leva öppen idag. 

 

Jag vet inte om jag missförstår Gardell, men jag anar bitterhet. Jag upplever att Anja gör helt rätt och bryter mot eventuella fördomar vissa kan ha mot homosexuella. Hon visar att hon är hon, ingen annan eller inget annat. Så klart att jag stöttar homorörelsen, men målet är väl ändå att alla ska få vara den de vill på alla vis. Jag förstår att Jonas Gardell hade ett mycket större motstånd på sin tid och fick kämpa så mycket hårdare än Anja, men alla ska bara glädjas åt Anja tycker jag.

För mig själv är det viktigt att själv inte hamna i något fack. Jag upplever själv att jag aldrig har varit i något fack (det kanske andra tycker). Då jag var yngre kunde det vara jobbigt, folk tyckte att jag var konstig, men jag hittade aldrig det rätta facket, trots att jag ville det. Nu är jag glad för det, trots att det ibland kan vara svårt. Då jag gick på Konstfack skulle man helst gå hem och titta på en svår fransk film. Jag tittade på Big Brother, vilket var pinsamt, men det var vad jag behövde just då.

 

Även mitt exjobb handlade om detta. Poulärkultur möter finkultur. Jag menar att om jag som är jag och ingen annan gillar balett och hiphop så ska jag få göra det. Om jag vill åka på husvagnssemester till Ullared och äta Ostron med oboy och läsa Starlet medan jag lyssnar på Mozart så ska ju jag få göra det. Man pratar ofta om att alla är olika och unika, men det finns inte mycket utrymme för att få vara det. 

Den halvportugisiska svägerkan.

Min brorsa var ju här under helgen eftersom hans tjej, min halvportugisiska svägerska,  var långt långt borta med sin teater. Hon var så gullig på telefonen och sa att hon ville se ännu mer hur vi har gjort om här hemma. Jag som har varit osäker om någon verkligen bryr sig om att jag möblerar om konstant, så jag tillägnar detta till dig syster! 

Så detta är alltså mitt gamla kontor som har blivit sjuåringens rum. Jag hann inte ens att göra fint på mina hyllor innan sjuåringen fick ta över rummet. 

Hyllorna sitter kvar men jag har inte hunnit fixa helt hundra på dem. Sjuåringen är mycket nöjd men frågade mig mycket snällt, om vi inte kunde ta ned den stora dörrbonaden på Marilyn Monroe. Så det har jag motvilligt gjort nu. Istället så klär Erik Saade och Michael Jackson väggarna.

 

 Så här såg ena väggen ut innan. Nu är alla dessa bokhyllor i vår nya matsal, fast vi har satt på vita luckor.

Det här blev ju lite fräschare. Det stora skrivbordet står kvar vilket sjuåringen gläds mycket åt då han kan fylla det med sitt lego. Jag är mycket glad för sjuåringens skull, men inte för min. Det är två garderober bredvid varandra. Den ena har speglar på dörren och den andra har ingen dörr. Det ser lite mer harmoniskt ut än om det skulle vara en kortare bokhylla istället för den andra garderoben.

Och så här såg skrivbordet ut då jag hade det. Jag hann liksom aldrig få snyggt i rummet. Jag hade köpt en gigantisk anslagstavla, som nu sjuåringen får stor användning för. Jag har spikat upp allt jag hittade på den.

Jag har inspirerats en del av Family Living tidningen, bland annat så såg jag en hylla med massa småfack i ett barnrum där man kunde ha både det ena och det andra. Tyckte att sjuåringen behövde en sådan, men kände att det var för komplicerat för min snabba impulssida att tillverka en i trä. Så jag limmade upp, med ett av mina favoritverktyg limpistolen, massa plastlådor på en planka och satte in massa prydnadssaker. Sjuåringen tyckte att det var jättefult och konstigt.

Sen tog jag en gammal besticklåda och stoppade in en del av sjuåringens legogubbar. Det blev bättre ju, ett hett tips!

 


Skabbig hund.

Jag har haft en mycket bra helg eftersom min lillebror har varit här ända sen midsommarafton! Han har hjälpt till jättemycket med barnen. Jag tror knappt att vi har haft hjälp på det viset förut. Att vara tre vuxna hemma, vi har ju haft hjälp med barnen då vi är borta, men att få tid att springa runt i huset och fixa det ena och det andra är ju mycket skönt!
Till exempel så har jag hittat min sommarskolåda!!! Jag är mycket glad. Så snygg jag kommer att bli på mitt förskolejobb i mina fina sommarskor.
 
Lekstugan som vi byggde för några år sedan, som är en stor bod som vår finske vän tjatar om att vi ska göra om till bastu, har barnen inte lekt i. Den har haft fyra vita kala väggar. Mannen vill ju inte att jag ska sätta upp något på väggarna, men efter jag har visat snygga bilder på andras lekstugor i Family Living tidningen, så fick jag tillåtelse att pimpa för en mysigare känsla. Jag har satt upp allt jag hittade och klätt in allt i gammal vaxduk.

 

Under tiden som jag har fixat så har brorsan spelat kort och schack med sjuåringen. Det har också känts lyxigt att barnen får ha så roligt. Brorsan har en annan taktik än jag. Han tycker att man som vuxen ska spela sitt bästa och inte låta barnen vinna. Då blir barnen så glada om de till slut vinner, vilket sjuåringen gjorde på åttonde försöket!

Men jag har också umgåtts med brorsan, det var jättekul. På lördag kvällen så tittade vi i ett album med bilder från då han och jag var till Kreta för exakt 10 år sedan. Vi tänkte att oj så mycket som har hänt på 10 år med oss!!! Så vi la oss ned på golvet för att göra situps. Han påpekade att jag endast lyfte mitt huvud, inte kroppen. Det lustiga var att jag inte kunde lyfta kroppen. Han ställde sig då på mina fötter så att jag skulle ha lite hjälp att komma upp. Det gick till slut men det var lika jobbigt som att blåsa i en skitsvår ballong. 

 

Brorsan skulle sen känna på min mage med ett finger men blev chockad av att hela handen åkte igenom till ryggraden! Alltså jag har inga magmuskler alls och har nu drabbats av en akutkris! Så jag tar tacksamt emot förslag på hur jag kan göra något åt detta. Mannen har nämligen sagt innan att man får större mage av att göra situps, så därför har jag inte ägnat mig åt detta, utan åt andra saker.

I dag kom mina föräldrar hit och åt lunch. Mamma tyckte att vi behövde ha en duk på spishällen. Mannen drog bort den så fort de hade åkt. Nu har jag endast en jobbvecka kvar och sen så ska jag göra andra saker. Till exempel klippa ettåringens hår för första gången. Många av midsommargästerna kommenterade min sötnos hår, varav en tyckte att han såg ut som en skabbig hund. Drt vill jag ju inte att hans ka göra då han börjar förskolan i augusti, jag vill ju att han ska bli omtyckt!

 


Ett fyrfaldigt leve!


Men Hej! Vilken tur vi hade med vädret igår, idag som det är så ruggigt. Vi vaknar ju mycket tidigt i denna familj, tyvärr, så jag ska nog gå och sova snart. I går var det ganska mysigt på morgonen, då jag gick med sjuåringen för att plocka blommor till midsommarstången. Han var jätteglad och sa Åh, rosa blommor! Det var några grässtrån med lite rosa på som han fick klippa till midsommarstången, smaken är ju olika.

Sen började vi att tillverka stången. Då raserades hela sjuåringens värld. Han blev så arg! Man kan ju inte ha knoppar på midsommarstången och flaggorna ska man ju ha i tårtan och du är världens knäppaste mamma! Vi börjar om skrek han nästan gråtande åt mig, alltså han tyckte inte att det var tokroligt, han skämdes helt enkelt och det tog mycket lång tid innan han kunde komma tillbaka till det där glada humöret.

Sen gav vi oss iväg till kyrkoområdet där det altid är dans och andra happenings. Det är aldrig prat om gud. Den här gången inleddes dansen med att sångtanten sa att vi hade fått en present. Och det är det vackra vädret som vi har fått från gud! Så därför så skulle alla tacka gud så ett fyrfaldigt leve för gud. Han leve Hurra Hurra Hurra Hurra! Sen var det små grodorna som gällde, kändes lite konstigt. Men det var bara att dansa på.

När vi kom hem kl 16 så kom gästerna. 10 vuxna och sex barn vart vi. Och då skulle vi ha sillunch och efter det skulle vi fika och sen äta middag. Det blev lite konstigt faktiskt. Förra året hade jag gjort ett schema där vi först åt lunch, sen dansa kring stången i trädgården och hade femkamp och sen åt middag. Men jag upplevde att en del inte gillade lekar och dansa, att jag var för överambitiös, så jag slopade det i år. 

Så luktinstallationen som jag hade ordnat och där mankunde sticka ut sina huvuden och midsommarstången användes inte. Efter ett tag så undrade gästerna när det skulle hända något egentligen på den där tråkiga fetsen. Då tog jag fram instrumentkorgen så alla fick ett varsitt instrument och så spelade vi hela natten! Alla var ju musiker egentligen. Jag tog fram min töntiga sångpärm som jag fixade då jag var 16 år med lägereldssånger. Jag sa hela tiden att jag ville sjunga Streets of london, vilket ingen annan ville.

 


Efter ett tag då vi sjungit hundra sånger så trodde jag att vi hade sjungit Streets of London, fast vi inte hade det. Men då gjorde vi det och jag blev mycket glad och fetsen kändes mycket lyckad. Brorsan kompade på mungiga.

 Det fanns även utrymme för att vara snygg och grovhångla.

 

 Skål!

Trevlig midsommar!

Trevlig midsommar vill jag önska alla!

Vi ska ha folk hos oss i morgon, precis som vi brukar ha. Detta år talar alla svenska vilket underlättar för mig. Förra året anordnade jag en femkamp och försökte skriva upp alla grenar på ett papper in english. En var att jag skulle spela dragspel, vilket jag inte kan, men mest för midsommarkänslans skull, och så skulle alla gissa vad det var för låt. Jag skrev att det hetta Big harmonika på engelska, vilket jag blev mycket retad över, länge.

I dag hade vi en lång planeringsdag på jobbet, och mannen har varit hemma med alla barnen. Så jag har fått panikstäda nu på kvällen inför morgondagen. Jag har bara städat det värsta och låter sen alla drivor med saker få vara kvar. Så brukar jag aldrig göra, så det är nytt för mig. Känns lite jobbigt, men finns inte mycket annat att göra. Man hade ju kunnat hoppa över den där regniga akutsemestern till Dalarna i helgen och städat istället, men det hade ju inte varit lika kul. Men det ska väl vara fint imorgon så då får man ju vara ute.

Eftersom jag inte hittar min sommarskolåda så köpte jag nya igår som gör jätteont, så jag försöker töja ut dem nu så jag kan se läcker ut i morgon. Annars är nog allt under kontroll. Ska komma på lite lukter till luktinstallationen bara och öva lite på flöjten så kommer det nog bli en lyckad fest! Blowin in the wind kanske.

Sockerlådebord.

Vi håller ju på med ommöbleringen hemma, men märker att det inte går lika fort som då jag var föräldraledig, såklart. Det är alla de där små detaljerna som tar lång tid att få till. Eftersom jag inte har något annat att skriva om så tänkte jag visa hur det blev på nedervåningen.

Först såg det ut så här konstigt. Vardagsrummet består av ett mindre och ett större rum. Innan så tryckte vi in sofforna och TVn i det lilla rummet och hade ett matsalsbord och en scen i det stora. Scenen är nu i treåringens rum. 

Jag hade nyligen bytt bort min stora, härliga, ljusa fantastiska ateljé med öppenspis, mot ett litet kontor. Det kontoret var också jättestökigt, så jag gav bort det till sjuåringen som var så besviken på sitt lilla rum. Kontoret flyttade jag ner i den lilla vardagsrumsdelen. Så där är nu matsal och mitt rum. Vi köpte luckor till bokhyllorna och tryckte in skiten, så nu ser det mycket välordnat och städat ut, tycker jag. Det var meningen att jag skulle ha överskåp också, men de var 6 cm för höga för att få plats! 

Det är mycket bra nu, för innan så gick jag upp på övervåningen och hämtade ner det jag skulle pyssla med, sen låg det ett tag framme på matsalsbordet, och sen en månad i trappen och sen kastade jag in det på golvet i min ateljé. Det var inte bra. Nu kan jag ta det jag behöver på en gång, snabbt, utan att ha massa barn med mig, och sen kan jag även städa efter mig, vilket gläder mannen. 

Det hemskaste med ommöbleringen, enligt mannen, alltså det han är riktigt deppad över, är att matsalssoffan inte får plats vid matsalsbordet längre, ty där har jag ljusbordet! Så soffan som mannen avskyr är nu i köket, men barnen älskar det. Personligen tyckte jag att den gjorde sig mycket bra där och förstorade rummet.

Så här ser TVrumsdelen ut nu. Finns ingen förebild eftersom det var så fult innan. Nu kommer det finaste utav allt! Vi bor ju i en gammal affär där det fanns massa sockerlådor då vi flyttade in. Vi har byggt ett supersnyggt bord av fyra stycken med hjul på. Där uppe kan man tända romantiska ljus och sånt, och där nere finns fyra stora fack där man kan förvara flöjten till exempel! Tycker själv att jag kunde få pris för bordet! Så coolt och användbart.


spam

Hej
Tydligen fick många ett konstigt mail av mig här om dagen.
Öppna inte det, jag har blivit kapad.
Har nu bytt lösenord.
Hej då från riktiga Hanna!

Äldre inlägg